VAD INNEBÄR ETT BRA LEDARSKAP ?

Ledarskap måste vara managementlitteraturens favoritbegrepp. Varje år kommer det ut hundratals nya boktitlar som avhandlar ledarskap och det skrivs tusentals nya artiklar årligen i ämnet. Den ena teorin ersätts kontinuerligt av den andra.

För mig handlar ledarskap mera om sunt förnuft än om teoribildningar.

Som jag ser det innebär ett bra ledarskap att ha förmågan att bygga upp ett självförtroende och en självtillit hos medarbetarna, så att de känner att de kan, vill och vågar ta egna beslut och initiativ kring hur man gemensamt når de uppsatta målen.

Svårare än så behöver det inte vara.

VARFÖR SKA MAN SATSA PÅ INNOVATION ?

Vi har tidigare här på bloggen konstaterat att nya idéer inte är värda någonting så länge de inte kan omsättas till praktisk handling och det är när nya idéer implementeras som det uppstår innovation.

När det diskuteras småföretagande sätts väldigt mycket fokus på vikten av att det startas nya företag och väldigt lite på vikten av innovationskraft i nya och befintliga företag. För att ett nystartat företag ska bli framgångsrikt krävs det en bra idé som kommersialiseras och för att befintliga företag ska fortsätta utvecklas krävs en struktur och systematik i arbetet med innovationer.

Ibland dyker frågan upp varför det är viktigt med innovation.

Svaret är ganska enkelt. Utvecklingstakten i samhället av idag är extremt hög, vilket leder till att det är företagen som ligger i framkant med att utveckla nya idéer, i form av varor och tjänster, och företag som kan förädla de idéer man redan har som överlever och växer.

Därför är innovationen viktig.

FOLKHÄLSOINSTITUTET KAN INTE RÄKNA - FLER RÖKPAUSER INTE FÄRRE

Svenska Folkhälsoinstitutet har kommit fram till att landets kommuner kan spara 2,6 miljarder på att införa rökfria arbetsplatser. Med en mycket märklig beräkningsmodell har man kommit fram till att kommunerna, genom "röktiden", förlorar produktionstid mosvarande nästan 6 000 heltidstjänster per år.

Självfallet kostar rökningen samhället stora summor varje år på grund av de sjukdomar den orsakar, och naturligtvis ska man arbeta för att minska rökningen. Men att, som Folkhälsoinstitutet vill, förbjuda rökning på arbetsplatserna med argumentet att "röktiden" är en kostnad för arbetsgivaren är helt fel. "Röktiden" är istället en investering.

Att ta en rökpaus innebär att man för en stund lämnar sina löpande arbetsuppgifter. Istället pratar man med sina kollegor, skrattar tillsammans, luftar tankar och idéer. Kort sagt, man möter och samtalar med andra människor och det är i dessa möten, människor emellan, som kreativiteten och innovationen föds.

Det är alltså inte rökarna som ska förbjudas röka. Istället är det icke-rökarna som ska ta dessa "rökpauser" och bidra till det kreativa samtalet på arbetsplatsen. Det är en investering i framtiden; absolut ingen kostnad.

Själva problemen kring rökningen kan man arbeta med på annat och mer konstruktivt sätt än att förbjuda rökning på jobbet.

S & D ERSÄTTER R & D

Det är väl knappast någon överdrift att påstå att nätet är den enskilt största informationsbäraren idag. På nätet finns, om inte all världens samlade kunskap, så i alla fall en stor del av den.

Mitt största "nät-problem" är många gånger att hitta det jag söker efter, på ett snabbt och effektivt sätt. Om man jämför med ett bibliotek så känns det ibland som att komma in på biblioteket och fråga efter en bok och få svaret att "den står där nere i hörnet till vänster någonstans, men jag vet inte var". Man kommer nära i kunskapssökandet, men når inte ända fram.

Därför är det inte konstigt att begreppet "search and development" håller på att komplettera "research and development". Den som vet hur man söker av nätet behöver inte bedriva egen forskning; resultaten finns ofta redan där.

Det gäller bara att veta var och hur man hittar det.

KRAV OCH FAIRTRADE

Funderar ibland på hur det kan komma sig att kravodlat, närodlat och liknande begrepp får så stort utrymme i butiken och på krogarnas matsedlar, medan fairtrade är så annonymt.

De mänskliga värdena borde ju vara minst lika angelägna som miljövärdena.

Så fram för mer FairTrade på krogen och i butiken !

KONSTEN ATT FÖRSTÖRA BILDEN AV EN STAD

Som jag skrev i förra inlägget så är det invånare, företag, föreningar och den juridiska personen kommunen som tillsammans skapar bilden av en stad eller en kommun. Det är därför viktigt att alla dessa ser sig som ambassadörer för den geografiska plats de representerar. Men det är ju inte alltid detta fungerar; låt mig ge ett exempel.

En solig dag i sommras stod jag i kön till en av Malmös korvkiosker. Framför mig står en kvinna och en man; av deras samtal förstår jag att de kommer från Ronneby. När de beställt och fått sin mat frågar kvinnan killen i kioskluckan om vägen till Konserthuset.

Det häpnadsväckande svaret hon får är "Hur ska jag veta det; det här är en korvkiosk ingen turistbyrå".

Den här killen hade absolut inte förstått sin roll som ambassadör för Malmö och paret åkte hem till Ronneby med en stukad bild av Malmö.

Med mina begränsade kunskaper om Malmö försökte jag förklara hur de skulle hitta till Konserthuset. Hoppas de hittade dit !

ÄR EN KOMMUN ETT VARUMÄRKE ?

Ett varumärke är de uppfattningar, känslor och tankar man får när man hör eller ser ett namn. Kopplas sedan varumärket till en grafisk symbol har man en logotyp. För att det ska vara möjligt att bygga ett framgångsrikt varumärke är det viktigt att ha kontroll över vad det står för. Det är därför svaret på frågan ovan blir nej; en kommun är inte ett varumärke. Låt mig utveckla resonemanget.

En kommun är två olika identiteter; dels en geografiskt avgränsad yta och dels en juridisk person. Problemet när det gäller varumärkes- byggnad är att den juridiska personen "kommunen" inte äger namnet och den geografiska ytan "kommunen". Istället ägs en kommuns varumärke gemensamt av invånare, företag, föreningar etc.

När det gäller kommuner är det därför mera korrekt att tala om ”bilden av X kommun” än varumärket ”X kommun”. Kommunen som juridisk person ska självfallet vara den som leder arbetet med att skapa en positiv bild av den geografiska ytan. Men detta måste ske tillsammans med alla övriga parter som äger varumärket.

ATT SE EN IDÉ

Som jag beskrev i förra inlägget så behövs det en idé för att det ska skapas innovation. Men hur hittar man då idéerna ?

Enkelt uttryckt handlar det om att träna sig i att se idéer; att stanna upp och se och tänka att det här kan vi utveckla och förbättra.

Eller att träna sig i att se var det finns marknadsluckor, d.v.s. var det finns behov av varor och tjänster som ännu inte är fyllda på en marknad.

Det här är enkelt sagt, men svårare gjort. Att tänka i idéer handlar om att varje gång man ser något som man tror kan utvecklas stanna upp och tänka "Är det här något jag kan och vill ta vidare?".

VAD ÄR INNOVATION ?

Frågan hur man kan definiera begreppet innovation dyker upp lite då och då.

Min tolkning av begreppet innebär att nya idéer inte är värda någonting så länge de inte kan omsättas till praktisk handling och det är när nya idéer implementeras som det uppstår innovation.

Det räcker alltså inte med att producera idéer; de måste omsättas i praktisk handling också. Det är först då som det uppstår innovation.

Eller för att uttrycka det annorlunda och för att omsätta det till företagande; ”innovation är kommersialiserandet av idéer”.

OM BETYDELSEN AV NÄTVERK

Om man söker på Google på det svenska ordet ”nätverk” får man hela 4 440 000 träffar. Om man söker på engelskans ”network” får man den fantastiska summan av 1 110 000 000 träffar. Detta visar hur viktigt begreppet är.

De vanligaste betydelserna, oavsett språk, är datanätverk och sociala nätverk. Datanätverken kan vi lämna åt sidan och istället titta på de sociala nätverken.

Ett spindelnät är den kanske mest estetiskt tilltalande formen av ett nätverk; tunna trådar som alla går in mot ett tydligt centrum.

Men till skillnad från spindelnätet så har det sociala nätverket inget givet centrum. Istället består det av ett antal knutpunkter (personer) som sinsemellan har förbindelse.

Eftersom vi alla är beroende av våra kontakter med, och relationer till, andra människor kan man fråga sig varför vi ägnar förhålladevis lite tid åt att bygga och utveckla dessa sociala nätverk ?

PUTSA SKYLTEN - ETT KONKRET SÄTT ATT VÅRDA VARUMÄRKET

Ibland startar jag arbetsdagen med att ta en espresso på ett av kaffeställena på Stortorget i Malmö.

Snett emot kaffestället ligger en av de många kontorsfastigheter som omger torget. Vid ett antal tillfällen har jag sett en tjej komma ut ur porten med en flaska rengöringsmedel i ena handen och en putstrasa i den andra. Hon sprejar några gånger på en av skyltarna som finns uppsatta vid entréen, torkar av och går in igen.

Jag tycker det här är ett lysande exempel på hur man på ett enkelt och effektivt sätt kan vårda sitt varumärke. Det här företaget, som sysslar med kapitalförvaltning, har förstått att det är helheten kring varumärket som är viktig. Allt ifrån de tjänster man erbjuder sina kunder, till att skylten i porten är ren och snygg.

KOMMUNEN ÅR 2024 - NÅGRA TESER OM FRAMTIDEN

Sverige har idag 290 kommuner. I de 40 folkrikaste kommunerna bor hälften av Sveriges befolkning. Många av kommunerna är så små befolkningsmässigt att de ständigt måste kämpa med en ansträngd ekonomi. 90 % av de kommunala utgifterna går idag till obligatoriska verksamheter som vård, skola och social omsorg och kraven på att tillgodose medborgarna med denna service är den samma i en stor som i en liten kommun. Det måste därför anses högst sannolikt att Sverige står inför en genomgripande kommunreform inom en inte alltför avlägsen framtid. Hur kan då kommun-Sverige tänkas se ut 15 år framåt, år 2024 ? Här är några teser om framtiden:

Större – Sverige har genomfört en sammanslagningsreform och har nu runt 175 kommuner. Målstorleken för dessa är runt 50 000 innevånare, vilket är det befolkningsunderlag som krävs för att få en stabil kommunal ekonomi. Det finns ett antal kommuner som är större än 50 000 innevånare, men inte så många som är mindre. Grunden för sammanslagningsprocessen har varit att kommunerna själva hittat vilka andra kommuner de vill slås samman med. Varje kommun har en tydlig centralort.

Rikare – kommunerna har genom sammanslagningarna blivit ”rikare”, genom att de fått en stabilare ekonomisk situation. Vi har också sett en ökad extern finansiering av de kommunala verksamheterna. Sponsring av t.ex. skola och utemiljöer är allmänt accepterat och kommunerna har blivit mycket bättre på att utnyttja de möjligheter EU:s olika fonder och program ger till utveckling.

Färre politiker – bristen på politiskt intresserade personer har lett till att kommunerna tvingats reducera antalet ledamöter i nämnder och styrelser. Medborgarnas samhällsengagemang återfinns i olika former av aktions- och opinionsgrupper snarare än i de traditionella ideologierna och partierna.

Borgmästare – varje kommun har en synlig och tydlig politisk ledare. Medborgarna vill veta vem som har det yttersta politiska ansvaret.

Kärnan – den kommunala diversehandeln har stängt och kommunerna har renodlat sina verksamheter. Kommunerna garanterar sina medborgare en god kvalitet genom de olika skiftena i livet; dagis, skola, äldrevård etc. samtidigt som man är garanten för ett tryggt och säkert samhälle. I samhällsplaneringen har estetiken fått en större betydelse. De hårda delarna av de kommunala verksamheterna är till största delen utlagda på entreprenad. Detta har lett till att humanisterna blivit allt vanligare bland de kommunala tjänstemännen.

MADAME Da´SILVAS PARAPLY

För några år sedan var vi några vänner och kollegor som skulle på en studieresa till Irland.

När vi hämtade ut hyrbilen på flygplatsen i Dublin hittade vi i bagageluckan ett kvarglömt paraply. Det var inget vanligt reklamparaply, utan en mycket elegant variant av ett paraply. På skaftet satt en liten guldplätterad namnbricka där det stod "Madame Da´Silva".

På resan västerut mot Enischillen, Sligo och Gallway ägnade vi gemensamt mycket tankemöda åt att fantisera kring vem denna madame Da´Silva kunde vara och hur paraplyet hade hamnat i en hyrbil på Irland.

I takt med att vi rullade genom Irland byggde vi en händelsekedja som byggde på att madame Da´Silva var gift med en portugisisk diplomat, betydligt äldre än henne själv, och att hon på en mottagning på svenska ambassaden i Dublin träffat en svensk man och blivit häftigt förälskad. Nu var hon på väg till Sverige för att träffa denna man i Lund, och i hastigheten hade hon glömt sitt paraply i hyrbilen på flygplatsen i Dublin; alltmedan den portugisiske diplomaten satt kvar i sin stora och pampiga våning i Dublins utkant och undra vart hustrun tagit vägen. Allting slutade med att den svenske mannen visade sig vara en ganska trist typ och madame Da´Silva valde därför att återvända till sin grånade portugisiske make, som förlåtande tog emot henne. Alltså en sedelärande historia om att "gräset-är-inte-grönare-på andra-sidan".

Vi tyckte själva att vi hade utgångspunkten för århundradets best-säljande kärleksroman; som dessutom naturligtvis skulle bli en stor filmframgång när den väl filmades.

Men " Madame Da´Silvas paraply" var en av de böcker som aldrig blev skrivna. Fast titeln var bra.

Och paraplyet ligger idag på en hatthylla i ett hus vid Kyrkbacken på Hven.

Välkommen

Välkommen till Propensios blogg. Här kommer vi oregelbundet att publicera tankar och betraktelser om stort såväl som smått.