Sverige har idag 290 kommuner. I de 40 folkrikaste kommunerna bor hälften av Sveriges befolkning. Många av kommunerna är så små befolkningsmässigt att de ständigt måste kämpa med en ansträngd ekonomi. 90 % av de kommunala utgifterna går idag till obligatoriska verksamheter som vård, skola och social omsorg och kraven på att tillgodose medborgarna med denna service är den samma i en stor som i en liten kommun. Det måste därför anses högst sannolikt att Sverige står inför en genomgripande kommunreform inom en inte alltför avlägsen framtid. Hur kan då kommun-Sverige tänkas se ut 15 år framåt, år 2024 ? Här är några teser om framtiden:
Större – Sverige har genomfört en sammanslagningsreform och har nu runt 175 kommuner. Målstorleken för dessa är runt 50 000 innevånare, vilket är det befolkningsunderlag som krävs för att få en stabil kommunal ekonomi. Det finns ett antal kommuner som är större än 50 000 innevånare, men inte så många som är mindre. Grunden för sammanslagningsprocessen har varit att kommunerna själva hittat vilka andra kommuner de vill slås samman med. Varje kommun har en tydlig centralort.
Rikare – kommunerna har genom sammanslagningarna blivit ”rikare”, genom att de fått en stabilare ekonomisk situation. Vi har också sett en ökad extern finansiering av de kommunala verksamheterna. Sponsring av t.ex. skola och utemiljöer är allmänt accepterat och kommunerna har blivit mycket bättre på att utnyttja de möjligheter EU:s olika fonder och program ger till utveckling.
Färre politiker – bristen på politiskt intresserade personer har lett till att kommunerna tvingats reducera antalet ledamöter i nämnder och styrelser. Medborgarnas samhällsengagemang återfinns i olika former av aktions- och opinionsgrupper snarare än i de traditionella ideologierna och partierna.
Borgmästare – varje kommun har en synlig och tydlig politisk ledare. Medborgarna vill veta vem som har det yttersta politiska ansvaret.
Kärnan – den kommunala diversehandeln har stängt och kommunerna har renodlat sina verksamheter. Kommunerna garanterar sina medborgare en god kvalitet genom de olika skiftena i livet; dagis, skola, äldrevård etc. samtidigt som man är garanten för ett tryggt och säkert samhälle. I samhällsplaneringen har estetiken fått en större betydelse. De hårda delarna av de kommunala verksamheterna är till största delen utlagda på entreprenad. Detta har lett till att humanisterna blivit allt vanligare bland de kommunala tjänstemännen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar