TRENDER INFÖR 2010

Då är det snart dags att lägga 2009 till handlingarna och titta framåt mot 2010.

Vad kan vi då vänta oss av år 2010 ? Jo, bland annat detta:

"Search and Development" kommer att bli ett begrepp. Begreppet "Search and Development" kommer på allvar att komplettera "Research and Development". Den som vet hur man söker av nätet effektivt behöver inte bedriva egen forskning och utveckling; resultaten finns ofta redan där. Det gäller bara att veta var och hur man hittar det. Att kunna söka av nätet effektivt kommer att bli en viktig konkurrensfördel.

Teamatiserade sökmotorer. Google och de andra stora sökmotorerna kommer att bli utmanade av en massa små tematiserade och specialiserade sökmotorer. Vill man söka något inom medicin använder man en sökmotor för den branschen, vill man söka något inom miljöområdet använder man sig av en sökmotor för den sektorn etc. Google kommer att behålla sin position som en "allmänn" sökmotor för allting, medan de tematiserade sökmotorerna kommer att underlätta branschspecifik kunskapsspridning och kunskapssökning.

Social media policy. Policydokument är ju ett vanligt sätt för en organisation att försöka skapa strukturer, ordning och reda. Under 2010 kommer vi i företag och offentliga organisationer att få se en lavinartad ökning av antalet policydokument som försöker reglera personalens aktiviteter i de sociala medierna. Får de anställda vara på Facebook och Twitter på arbetstid ? Svaret ges i en social media policy.

Cittaslow kommer starkt. Vi kommer att få se fler svenska kommuner följa Falköpings exempel och ansluta sig till Cittaslow-rörelsen. Att ta ställning för lugn, omtänksamhet och hållbarhet kommer att bli en viktig faktor i kommunernas inbördes konkurrens om inflyttare och företagsetableringar.

Borgmästaren gör come-back. I valet till kommunerna kommer vi 2010 att få se en tendens till återgång till den gamla borgmästarefunktionen. Väljarna vill veta vem som kommer att bli kommunens ledare; inte bara vilket eller vilka partier. Detta innebär att vi kommer att få se en kraftig ökning av antalet personvalskampanjer på lokal nivå i höstens val.

En ny typ av krog-frukostrestauranger. Vi kommer att få se en ny typ av restauranger växa fram i städerna; frukostrestaurangerna. Här kan man i lugn och ro hålla sitt frukostmöte, precis som man kan hålla sitt lunchmöte på den "vanliga" krogen. Frukostrestaurangerna blir en lugn motpol till caféerna och kommer att erbjuda beställning och servering vid borden.

Lågpriscaféer bryter in. Vi kommer att få se en eller flera kedjor av lågpriscaféer växa fram som ett alternativ till de etablerade cafékedjornas oligopol. Konsumenterna kommer att inse det orimliga i att betala 35 kronor för en kopp kaffe med lite varm mjölk.

Seniormarknadsföringen ökar. Företagens marknadsavdelningar kommer äntligen att inse att andelen 50+-are i Sverige är större än andelen 15-30-åringar och att de har en betydligt bättre köpkraft, vilket innebär att vi kommer att få se en kraftig ökning av annonser, TV-reklam etc. som är direkt riktad till 50+-are.

Fairtrade ökar sin status. Äntligen kommer Fairtrade att få sitt riktiga genombrott. Äntligen kommer konsumenterna att inse att de mänskliga värdena kring produktionen är minst lika viktiga som miljön. Fairtrade kommer att närma sig KRAV när det gäller att vara ett köpargument.

Jag avslutar med ett hett börstips:

Köp Afrika. Sommaren 2010 går fotbolls-VM i Sydafrika. Detta kommer att sätta mediafokus, inte bara på Sydafrika, utan på Afrika i stort. Detta kommer i sin tur att öka intresset för investeringar i Afrika, vilket kommer att leda till en uppgång för Afrika-fonderna. Så ett gott råd är att redan nu köpa på sig andelar i Afrika-fonder.

ATT KUNSKAPSNAVIGERA FRAMÅT

Ny kunskap är källan till all utveckling och det är därför viktigt att tänka på hur man navigerar mot denna nya kunskap, så att man inte seglar på grund.

Att systematiskat kunskapsnavigera framåt innebär att ställa sig fem frågor:

* Var är vi ?

* Vart ska vi ?

* Vad behöver vi veta för att komma dit vi ska ?

* Var lär vi oss det vi behöver veta ?

* Vem eller vilka styr ?

Så enkelt är att att navigera mot ny kunskap.

FINNS DET OLIKA SORTERS INNOVATION ?

Ja, det gör det.

Det finns inkrementell innovation; det är små innovationer där man använder det man har, teknologi, kompetens etc., men på ett nytt sätt.

Sen finns det radikal innovation. Det är innovation som kräver större resurser för att få genomslag; det kan gälla både tjänster och produkter.

Ibland kan radikal innovation verka obetydlig till en början, tänk bara på Internet som den danske innovationsanalytikern Sören Lybecker brukar påpeka, men kan så småningom få ett enormt genomslag och helt ändra förutsättningarna på en marknad.

HUMANISMEN GÖR COME-BACK

De senaste veckorna har jag haft anledning att titta närmare på gymnasieskolornas kursutbud och kan konstatera att de klassiska ämnena retorik och idé- och lärdomshistoria har kommit tillbaka.

Det är glädjande att se att vissa gymnasieskolor inser att humanismen är en bra grund att stå på för framtiden. Det gillar vi !

S & D-SAMHÄLLET - NÄSTA TREND ?

Först kom det agrara samhället; man började odla systematiskt och det uppstod handel med varor.

Sen kom industrisamhället där maskinerna började ersätta handkraften.

Efter det kom informationssamhället med radio, film, TV, telefon, tidningar, fax m.m.

Snabbt efteråt kom kunskapssamhället som innebar att informationen blev strukturerad och användbar. Webben gjorde informationen lättillgänglig för alla. Den som ville veta något kunde snabbt ta reda på det genom några klick på datorn.

Då kan man fråga sig vilket samhälle vi är på väg in i framöver ?

Jag tror vi är på väg mot ett samhälle som kommer att formas av en fortsatt symbios av informations- och kunskapssamhället. Detta samhälle kommer att kännetecknas av ett starkt fokus på vikten av att söka och finna information. Den som kan använda tekniken för att hitta information på effektivast möjliga sätt, och som sen dessutom kan omsätta och använda denna information till praktiskt handling kommer att ligga i front. Att kunna hitta information blir en konkurrensfördel.

Vi kan kalla det S & D-samhället; search and development. Jag har konstaterat det tidigare här på bloggen; den som blir bäst på att söka och omsätta information till praktisk handling vinner.

Så nu vet Ni det !

FADDERFÖRETAG - EN VÄG TILL ÖKAD KUNSKAP OM FÖRETAGANDE

Idéen om fadderföretag i skolorna är ju ett alldeles utmärkt sätt att öka kunskapen om företagande bland unga. Märkligt att det inte är vanligare.

Tanken är väldigt enkel; en skolklass i 7-9:an får ett fadderföretag som de följer under ett antal år. De besöker företaget några gånger per termin, ser vad man gör, träffar de anställda. Företaget i sin tur besöker klassen i skolan och får en inblick i vad ungdomarna håller på med.

En vinn-vinn-situation uppstår; ungdomarna lär sig något praktiskt kring företagande och de vuxna i företaget får möjlighet att lära känna ungdomarna i deras skolmiljö.

Så fram för mer fadderföretagande i skolorna !

VAD ÄR EN TRANSITMEDARBETARE ?

Jag har lärt mig ett nytt ord i veckan; "transitmedarbetare".

Det är personer som blir anställda i en organisation, men bara stannar en kort tid. Detta betyder inte att de inte gör någon nytta medan de är inne i organisationen. Tvärtom; de kan ha stor inverkan och bidra till stora förändringar. Men när de känner att jobbet är gjort drar de snabbt vidare.

VAD JOBBAR DU MED? - JAG ÄR ENTREPRENÖR!

I veckan har det varit näringslivsdagar i Helsingborg. Föreläsningar och studiebesök har blandats med mingel.

En sak slog mig under dagarna i Helsingborg; entreprenör har blivit en titel. När jag gick runt och pratade med folk och frågan om vad de sysslar med kom upp så fick jag på några håll svaret "Jag är entreprenör". Jaha; där ser man, men vad gör Du ?

Jag har alltid trott att entreprenör är ett förhållningssätt till utveckling, men nu har det tydligen blivit ett yrke i sig själv. Intressant.

ELEFANTEN FÖDER FRAM ETT FÖRETAG

En elefant är ju dräktig i 22 månader innan nedkomst.

Min egna, och högst ovetenskapliga, analys visar att det är ungefär samma tid som den enskilde företagaren tar på sig för att "födda fram" sitt företag.

Från det att man får sin idé, ser en marknadslucka, diskuterat igenom med vänner och familj, pratat med finansiärer, skaffat eventuell lokal, registrerat sig för F-skatt och allt annat som ska till för att etablera ett företag så tar det ofta upp mot två år.

Det kan tyckas lång tid. Men jag tror det är viktigt för företagets överlevnadsgrad att det är en process som tillåts ta tid, för att bli genomtänkt och effektiv. Tittar man på de företag som lägger ner inom två år från starten så ser man ofta att den bakomliggande analysen var bristfälligt gjord.

Så gör som elefanten; låt det ta tid att få fram något bra !

VAD INNEBÄR ETT BRA LEDARSKAP ?

Ledarskap måste vara managementlitteraturens favoritbegrepp. Varje år kommer det ut hundratals nya boktitlar som avhandlar ledarskap och det skrivs tusentals nya artiklar årligen i ämnet. Den ena teorin ersätts kontinuerligt av den andra.

För mig handlar ledarskap mera om sunt förnuft än om teoribildningar.

Som jag ser det innebär ett bra ledarskap att ha förmågan att bygga upp ett självförtroende och en självtillit hos medarbetarna, så att de känner att de kan, vill och vågar ta egna beslut och initiativ kring hur man gemensamt når de uppsatta målen.

Svårare än så behöver det inte vara.

VARFÖR SKA MAN SATSA PÅ INNOVATION ?

Vi har tidigare här på bloggen konstaterat att nya idéer inte är värda någonting så länge de inte kan omsättas till praktisk handling och det är när nya idéer implementeras som det uppstår innovation.

När det diskuteras småföretagande sätts väldigt mycket fokus på vikten av att det startas nya företag och väldigt lite på vikten av innovationskraft i nya och befintliga företag. För att ett nystartat företag ska bli framgångsrikt krävs det en bra idé som kommersialiseras och för att befintliga företag ska fortsätta utvecklas krävs en struktur och systematik i arbetet med innovationer.

Ibland dyker frågan upp varför det är viktigt med innovation.

Svaret är ganska enkelt. Utvecklingstakten i samhället av idag är extremt hög, vilket leder till att det är företagen som ligger i framkant med att utveckla nya idéer, i form av varor och tjänster, och företag som kan förädla de idéer man redan har som överlever och växer.

Därför är innovationen viktig.

FOLKHÄLSOINSTITUTET KAN INTE RÄKNA - FLER RÖKPAUSER INTE FÄRRE

Svenska Folkhälsoinstitutet har kommit fram till att landets kommuner kan spara 2,6 miljarder på att införa rökfria arbetsplatser. Med en mycket märklig beräkningsmodell har man kommit fram till att kommunerna, genom "röktiden", förlorar produktionstid mosvarande nästan 6 000 heltidstjänster per år.

Självfallet kostar rökningen samhället stora summor varje år på grund av de sjukdomar den orsakar, och naturligtvis ska man arbeta för att minska rökningen. Men att, som Folkhälsoinstitutet vill, förbjuda rökning på arbetsplatserna med argumentet att "röktiden" är en kostnad för arbetsgivaren är helt fel. "Röktiden" är istället en investering.

Att ta en rökpaus innebär att man för en stund lämnar sina löpande arbetsuppgifter. Istället pratar man med sina kollegor, skrattar tillsammans, luftar tankar och idéer. Kort sagt, man möter och samtalar med andra människor och det är i dessa möten, människor emellan, som kreativiteten och innovationen föds.

Det är alltså inte rökarna som ska förbjudas röka. Istället är det icke-rökarna som ska ta dessa "rökpauser" och bidra till det kreativa samtalet på arbetsplatsen. Det är en investering i framtiden; absolut ingen kostnad.

Själva problemen kring rökningen kan man arbeta med på annat och mer konstruktivt sätt än att förbjuda rökning på jobbet.

S & D ERSÄTTER R & D

Det är väl knappast någon överdrift att påstå att nätet är den enskilt största informationsbäraren idag. På nätet finns, om inte all världens samlade kunskap, så i alla fall en stor del av den.

Mitt största "nät-problem" är många gånger att hitta det jag söker efter, på ett snabbt och effektivt sätt. Om man jämför med ett bibliotek så känns det ibland som att komma in på biblioteket och fråga efter en bok och få svaret att "den står där nere i hörnet till vänster någonstans, men jag vet inte var". Man kommer nära i kunskapssökandet, men når inte ända fram.

Därför är det inte konstigt att begreppet "search and development" håller på att komplettera "research and development". Den som vet hur man söker av nätet behöver inte bedriva egen forskning; resultaten finns ofta redan där.

Det gäller bara att veta var och hur man hittar det.

KRAV OCH FAIRTRADE

Funderar ibland på hur det kan komma sig att kravodlat, närodlat och liknande begrepp får så stort utrymme i butiken och på krogarnas matsedlar, medan fairtrade är så annonymt.

De mänskliga värdena borde ju vara minst lika angelägna som miljövärdena.

Så fram för mer FairTrade på krogen och i butiken !

KONSTEN ATT FÖRSTÖRA BILDEN AV EN STAD

Som jag skrev i förra inlägget så är det invånare, företag, föreningar och den juridiska personen kommunen som tillsammans skapar bilden av en stad eller en kommun. Det är därför viktigt att alla dessa ser sig som ambassadörer för den geografiska plats de representerar. Men det är ju inte alltid detta fungerar; låt mig ge ett exempel.

En solig dag i sommras stod jag i kön till en av Malmös korvkiosker. Framför mig står en kvinna och en man; av deras samtal förstår jag att de kommer från Ronneby. När de beställt och fått sin mat frågar kvinnan killen i kioskluckan om vägen till Konserthuset.

Det häpnadsväckande svaret hon får är "Hur ska jag veta det; det här är en korvkiosk ingen turistbyrå".

Den här killen hade absolut inte förstått sin roll som ambassadör för Malmö och paret åkte hem till Ronneby med en stukad bild av Malmö.

Med mina begränsade kunskaper om Malmö försökte jag förklara hur de skulle hitta till Konserthuset. Hoppas de hittade dit !

ÄR EN KOMMUN ETT VARUMÄRKE ?

Ett varumärke är de uppfattningar, känslor och tankar man får när man hör eller ser ett namn. Kopplas sedan varumärket till en grafisk symbol har man en logotyp. För att det ska vara möjligt att bygga ett framgångsrikt varumärke är det viktigt att ha kontroll över vad det står för. Det är därför svaret på frågan ovan blir nej; en kommun är inte ett varumärke. Låt mig utveckla resonemanget.

En kommun är två olika identiteter; dels en geografiskt avgränsad yta och dels en juridisk person. Problemet när det gäller varumärkes- byggnad är att den juridiska personen "kommunen" inte äger namnet och den geografiska ytan "kommunen". Istället ägs en kommuns varumärke gemensamt av invånare, företag, föreningar etc.

När det gäller kommuner är det därför mera korrekt att tala om ”bilden av X kommun” än varumärket ”X kommun”. Kommunen som juridisk person ska självfallet vara den som leder arbetet med att skapa en positiv bild av den geografiska ytan. Men detta måste ske tillsammans med alla övriga parter som äger varumärket.

ATT SE EN IDÉ

Som jag beskrev i förra inlägget så behövs det en idé för att det ska skapas innovation. Men hur hittar man då idéerna ?

Enkelt uttryckt handlar det om att träna sig i att se idéer; att stanna upp och se och tänka att det här kan vi utveckla och förbättra.

Eller att träna sig i att se var det finns marknadsluckor, d.v.s. var det finns behov av varor och tjänster som ännu inte är fyllda på en marknad.

Det här är enkelt sagt, men svårare gjort. Att tänka i idéer handlar om att varje gång man ser något som man tror kan utvecklas stanna upp och tänka "Är det här något jag kan och vill ta vidare?".

VAD ÄR INNOVATION ?

Frågan hur man kan definiera begreppet innovation dyker upp lite då och då.

Min tolkning av begreppet innebär att nya idéer inte är värda någonting så länge de inte kan omsättas till praktisk handling och det är när nya idéer implementeras som det uppstår innovation.

Det räcker alltså inte med att producera idéer; de måste omsättas i praktisk handling också. Det är först då som det uppstår innovation.

Eller för att uttrycka det annorlunda och för att omsätta det till företagande; ”innovation är kommersialiserandet av idéer”.

OM BETYDELSEN AV NÄTVERK

Om man söker på Google på det svenska ordet ”nätverk” får man hela 4 440 000 träffar. Om man söker på engelskans ”network” får man den fantastiska summan av 1 110 000 000 träffar. Detta visar hur viktigt begreppet är.

De vanligaste betydelserna, oavsett språk, är datanätverk och sociala nätverk. Datanätverken kan vi lämna åt sidan och istället titta på de sociala nätverken.

Ett spindelnät är den kanske mest estetiskt tilltalande formen av ett nätverk; tunna trådar som alla går in mot ett tydligt centrum.

Men till skillnad från spindelnätet så har det sociala nätverket inget givet centrum. Istället består det av ett antal knutpunkter (personer) som sinsemellan har förbindelse.

Eftersom vi alla är beroende av våra kontakter med, och relationer till, andra människor kan man fråga sig varför vi ägnar förhålladevis lite tid åt att bygga och utveckla dessa sociala nätverk ?

PUTSA SKYLTEN - ETT KONKRET SÄTT ATT VÅRDA VARUMÄRKET

Ibland startar jag arbetsdagen med att ta en espresso på ett av kaffeställena på Stortorget i Malmö.

Snett emot kaffestället ligger en av de många kontorsfastigheter som omger torget. Vid ett antal tillfällen har jag sett en tjej komma ut ur porten med en flaska rengöringsmedel i ena handen och en putstrasa i den andra. Hon sprejar några gånger på en av skyltarna som finns uppsatta vid entréen, torkar av och går in igen.

Jag tycker det här är ett lysande exempel på hur man på ett enkelt och effektivt sätt kan vårda sitt varumärke. Det här företaget, som sysslar med kapitalförvaltning, har förstått att det är helheten kring varumärket som är viktig. Allt ifrån de tjänster man erbjuder sina kunder, till att skylten i porten är ren och snygg.

KOMMUNEN ÅR 2024 - NÅGRA TESER OM FRAMTIDEN

Sverige har idag 290 kommuner. I de 40 folkrikaste kommunerna bor hälften av Sveriges befolkning. Många av kommunerna är så små befolkningsmässigt att de ständigt måste kämpa med en ansträngd ekonomi. 90 % av de kommunala utgifterna går idag till obligatoriska verksamheter som vård, skola och social omsorg och kraven på att tillgodose medborgarna med denna service är den samma i en stor som i en liten kommun. Det måste därför anses högst sannolikt att Sverige står inför en genomgripande kommunreform inom en inte alltför avlägsen framtid. Hur kan då kommun-Sverige tänkas se ut 15 år framåt, år 2024 ? Här är några teser om framtiden:

Större – Sverige har genomfört en sammanslagningsreform och har nu runt 175 kommuner. Målstorleken för dessa är runt 50 000 innevånare, vilket är det befolkningsunderlag som krävs för att få en stabil kommunal ekonomi. Det finns ett antal kommuner som är större än 50 000 innevånare, men inte så många som är mindre. Grunden för sammanslagningsprocessen har varit att kommunerna själva hittat vilka andra kommuner de vill slås samman med. Varje kommun har en tydlig centralort.

Rikare – kommunerna har genom sammanslagningarna blivit ”rikare”, genom att de fått en stabilare ekonomisk situation. Vi har också sett en ökad extern finansiering av de kommunala verksamheterna. Sponsring av t.ex. skola och utemiljöer är allmänt accepterat och kommunerna har blivit mycket bättre på att utnyttja de möjligheter EU:s olika fonder och program ger till utveckling.

Färre politiker – bristen på politiskt intresserade personer har lett till att kommunerna tvingats reducera antalet ledamöter i nämnder och styrelser. Medborgarnas samhällsengagemang återfinns i olika former av aktions- och opinionsgrupper snarare än i de traditionella ideologierna och partierna.

Borgmästare – varje kommun har en synlig och tydlig politisk ledare. Medborgarna vill veta vem som har det yttersta politiska ansvaret.

Kärnan – den kommunala diversehandeln har stängt och kommunerna har renodlat sina verksamheter. Kommunerna garanterar sina medborgare en god kvalitet genom de olika skiftena i livet; dagis, skola, äldrevård etc. samtidigt som man är garanten för ett tryggt och säkert samhälle. I samhällsplaneringen har estetiken fått en större betydelse. De hårda delarna av de kommunala verksamheterna är till största delen utlagda på entreprenad. Detta har lett till att humanisterna blivit allt vanligare bland de kommunala tjänstemännen.

MADAME Da´SILVAS PARAPLY

För några år sedan var vi några vänner och kollegor som skulle på en studieresa till Irland.

När vi hämtade ut hyrbilen på flygplatsen i Dublin hittade vi i bagageluckan ett kvarglömt paraply. Det var inget vanligt reklamparaply, utan en mycket elegant variant av ett paraply. På skaftet satt en liten guldplätterad namnbricka där det stod "Madame Da´Silva".

På resan västerut mot Enischillen, Sligo och Gallway ägnade vi gemensamt mycket tankemöda åt att fantisera kring vem denna madame Da´Silva kunde vara och hur paraplyet hade hamnat i en hyrbil på Irland.

I takt med att vi rullade genom Irland byggde vi en händelsekedja som byggde på att madame Da´Silva var gift med en portugisisk diplomat, betydligt äldre än henne själv, och att hon på en mottagning på svenska ambassaden i Dublin träffat en svensk man och blivit häftigt förälskad. Nu var hon på väg till Sverige för att träffa denna man i Lund, och i hastigheten hade hon glömt sitt paraply i hyrbilen på flygplatsen i Dublin; alltmedan den portugisiske diplomaten satt kvar i sin stora och pampiga våning i Dublins utkant och undra vart hustrun tagit vägen. Allting slutade med att den svenske mannen visade sig vara en ganska trist typ och madame Da´Silva valde därför att återvända till sin grånade portugisiske make, som förlåtande tog emot henne. Alltså en sedelärande historia om att "gräset-är-inte-grönare-på andra-sidan".

Vi tyckte själva att vi hade utgångspunkten för århundradets best-säljande kärleksroman; som dessutom naturligtvis skulle bli en stor filmframgång när den väl filmades.

Men " Madame Da´Silvas paraply" var en av de böcker som aldrig blev skrivna. Fast titeln var bra.

Och paraplyet ligger idag på en hatthylla i ett hus vid Kyrkbacken på Hven.

Välkommen

Välkommen till Propensios blogg. Här kommer vi oregelbundet att publicera tankar och betraktelser om stort såväl som smått.