onsdag 24 november 2010

OM VÅNDAN AV ATT FÖRSÖKA KÖPA EN NY MOBIL

Nu ska jag erkänna en sak; jag vill köpa en ny mobil men jag vågar inte gå in i butiken längre.

Jag har vid ett antal tillfällen försökt. Jag har gått in i affären och med klar och tydlig röst deklarerat att jag önskar köpa en ny mobil. Men sen tar det stopp.

För det är då personalen i butiken frågar vad jag vill ha mera exakt; vilken programhanterare ska det vara, ska den ha Bluetooth, vilken webbläsare ska telefonen ha, loggar, navigator, hur många pixlar i kameran, ska den ha rörelsedetektor, kanske QVGA-display och en massa andra frågor som jag inte förstår.

När jag då säger att jag bara vill ha en telefon som jag kan ringa med och skicka SMS så ler personalen lite överseende, skakar diskret på huvudet och undrar vad det är för en nörd som står framför dem.

Då brukar jag tacka för mig och säga att jag ska fundera på vad jag vill ha och återkomma. Fast jag återkommer inte.

Istället går jag hem och funderar på varför man måste vara maskiningenjör för att kunna köpa en mobil. Hur ska vi göra som är humanister och samhällsvetare?

1 kommentar:

  1. Jag är humanist och sammhällsvetare. Kan ingenting om teknik. Har min svåger till att sätta i kontakten till den nyinköpta tv:n.
    Därför har jag iPhone. Lätt att förstå. Lätt att använda. Och kan fullproppas med saker som jag gillar (och som även du gillar).

    SvaraRadera