tisdag 6 april 2021

HUR FÅR MAN EN IDÉ?

Ny idé = förmågan att kombinera gamla idéer. 


Så enkelt är det!


 


onsdag 31 mars 2021

HUR MÅNGA PIZZERIOR FINNS DET I SVERIGE?

Det äts ju mycket pizza i Sverige och för närvarande finns det 5 354 pizzerior i Sverige (2021-03-31). Antalet grundar sig på företag med ordet "pizza" i sin beskrivning på Eniro. 

Vid årsskiftet var befolkningen i Sverige 10 379 295 personer.

Det innebär att det går 1 939 personer/pizzeria i Sverige.

Det brukar ju sägas att Bengt Wedholms restaurang Östergök i Stockholm var den första pizzerian i Sverige; där serverades pizza för första gången 1968 i en särskild del av restaurangen.

Men först i Sverige var faktiskt ASEA i Västerås, som redan år 1947 öppnade en "personal-pizzeria", eftersom man då hade 300 anställda italienare.

Den första helt renodlade pizzerian i landet var Pizzeria Piazza Opera i Stockholm, som öppnades av italienaren Guiseppe Sperandio 1969.

fredag 30 oktober 2020

NYA ORD I CORONA-TIDER

Vi fortsätter vår omvärldsspaning i dessa covid-19-tider och vad hittar vi då? Jo, Urban Dictionary; som är ett Wikipedia för nya ord och uttryck. Där finns just nu många nya ord kopplade till pandemin. 

Några exempel:

Coronavirus – ett virus som får människor att hamstra toapapper

Coronacation – betald ledighet för att stanna hemma i pandemitider

Coronababy – barn födda under pandemin

Coronials – barn och ungdomar uppvuxna under pandemin

Coronacoaster – när alla nyheter kring pandemin får känslorna att åka upp och ner

Covidiot – person som står för nära dig i butikskön

Covidcut – resultatet av när du inte vill gå till frisören utan istället försöker klippa dig själv framför spegeln

Covideos – filmer och serier du tittar på under karantän eller lockdown

söndag 26 april 2020

CORONA-POESI

Corona-krisen föder ju även poesi. 

Ett exempel som jag snappade upp i flödet:

”Munskyddet är den nya BH:n. Du vet att hon gillar dig när hon tillåter att du tar det av henne”.

söndag 15 mars 2020

VARFÖR HAMSTRAR MAN TOAPAPPER?

En av de mer udda företeelserna i dessa corona-tider är hamstringen av toapapper. Hur kan detta komma sig?

Det finns två enkla förklaringar.

Den första handlar om kontroll. Genom att bunkra upp kopiösa mängder toapapper har vi kontroll över den basala möjligheten att torka oss och hålla oss rena. En instinkt vi lärde oss redan som barn. Att det sen inte råder någon brist på toapapper, eller att vi inte har några karantänregler, spelar ingen roll. Flockbeteendet styr in oss i hamstringen.

Den andra förklaringen handlar om tillgången på ersättningsvaror. Finns inte vår favoritmat, köper vi någon annan mat. Toapapper har bara en ersättare och det är hushållspapper, och nu gapar båda dessa hyllor tomma.

Så enkel var den förklaringen.

torsdag 5 december 2019

SYMFONIORKESTERN - ETT ORGANISATORISKT FÖREDÖMME

När jag gick i grundskolan och gjorde min PRAO, som det då hette, så gjorde jag den hos Helsingborgs Symfoniorkester. Det var två fantastiska veckor för en musikintresserad yngling, att få möjligheten att sitta med och spela i orkestern.

Så här i efterhand har jag insett att en symfoniorkester måste vara den enda organisationsstruktur där alla medarbetare verkligen vet varför de är där och exakt vad de har för uppgift att fylla; för det står ju i partituret.

Så enkelt är det ju inte i andra organisationer.

tisdag 29 oktober 2019

CENTERNS OBEGRIPLIGA ARBETSMARKNADSPOLITIK

I dagens DI har Centerns så kallade ”arbetsmarknadspolitiske talesperson”, Martin Ådahl, återigen en debatt-helsida med påhopp på Arbetsförmedlingen.

För mig är det helt obegripligt att ett parti som Centern kan ha en sakområdesansvarig som Martin Ådahl. En man som är i total avsaknad av kunskap och kompetens inom det område där han ska företräda sitt parti.

Dagens märkliga debattinlägg koncentrerar Ådahl kring tesen om att ”Arbetsförmedlingen måste klara av sin huvuduppgift-att hjälpa arbetslösa att hitta jobb”. Vad är du inte förstår, Martin Ådahl? 

Att förmedla jobb slutade att vara Arbetsförmedlingens huvuduppgift redan på 90-talet. Genom succesiva förändringar inom arbetsmarknadsområdet de senaste decennierna finns det redan nu oerhört många privata aktörer som arbetar med det som är den enkla delen av Arbetsförmedlingens uppdrag; att förmedla arbeten till de som är välutbildade, som bor där jobben finns och som har hälsan i behåll. Webbsidor, rekryteringsföretag, uthyrningsföretag m.fl. Ett system som fungerar väl.

Men det är gentemot alla de andra grupperna som Arbetsförmedlingen har sitt huvuduppdrag; de som saknar utbildning, de som bor på platser där arbetstillfällena försvinner, de utan tillräckliga språkkunskaper, de med funktionshinder, de äldre och alla andra grupper som hamnar utanför den direkta anställningsbarheten. Och här gör Arbetsförmedlingens medarbetare ett fantastiskt arbete. 

Ett arbete som Centern nu gör allt för att i snabb takt förstöra. Vilket får till följd att arbetslösheten stiger kraftigt och det sociala omsorgstrycket på kommunerna ökar, när Centern genom sin okunnighet inom arbetsmarknadsområdet, överför ansvaret från staten till kommunerna. Dessutom leder Centerns så kallade arbetsmarknadspolitik till att den statliga närvaron runt om i landet kraftigt minskar. Inte minst på landsbygden. Och hur var det nu Martin Ådahl; är det inte Centern som brukar säga att man företräder landsbygdens intressen och invånare?

Centerns och Martin Ådahls ständiga påhopp på Arbetsförmedlingen är vad som händer när djup politisk okunnighet blandas med populism. Ådahl och Centern visar upp en helt ofattbar brist på politisk insikt och konsekvensanalys!

onsdag 2 oktober 2019

HUR BLIR JAG MINDRE STRESSAD?

I en bokbytarhylla hittade jag ett exemplar av poeten Maria Wines samlade dikter.

Av en slump föll blicken på följande rader:

"Du som har så bråttom att leva hejda dig! Hastighet är inte liv utan flykt från liv".

Något att tänka på för den stressade; ofta är det ju vi själva som skapar vår upplevda stress.

Stanna upp, andas, tänk efter, fokusera på det som är viktigt för dig och för dem du bryr dig om!

lördag 3 augusti 2019

SKILLNADEN SKÅNE - STOCKHOLM

En liten betraktelse från Stockholm.

I en trång passage vid Rosenbad lämnar jag plats för en äldre gentleman med rullator. Han ler, tittar på mig och säger:

”Det var ytterst vänligt av dig. Du kan inte vara från Stockholm!?”

”Nä, jag är från Skåne”

”Tänkte väl det. Hade du varit härifrån hade du bara trängt dig förbi mig”

DYR BIL = DÅLIG BILFÖRARE

En betraktelse från de svenska sommarvägarna. Kausalsambandet mellan dyr bil och dålig bilförare är extremt starkt.

De allra sämsta förarna återfinner vi i BMW, tätt följda av Mercedes och Audi. Undrar hur detta kan komma sig?

onsdag 15 maj 2019

DEN SANNINGSENLIGA VEGANEN

Hört på lunchen idag:

”Är du vegan?”

”Ja, utom när det är något jag verkligen gillar. Då äter jag allt!”

torsdag 27 september 2018

DEN KUNGLIGA ETIKETTEN

Lämnar för en stund svensk medias bevakning av regeringsbildningen och gör ett nedslag i brittisk press.

Där noterar man att Hertiginnan av Sussex (Megan) har gjort sitt första framträdande som representant för kungahuset ensam och då gjort stor skandal. Vad hon gjorde? Hon stängde själv en bildörr efter att ha stigit ur bilen.

Ja, vad säger man?!

lördag 18 augusti 2018

LÄGG NER ARBETSFÖRMEDLINGEN - DE OKUNNIGAS PÅHOPP

I gårdagens SvD fanns ett debattinlägg från Timbro i den oändliga raden av naiva påhopp på Arbetsförmedlingen. Som gammal arbetsförmedlare kan jag inte låta bli att förvånas över den politiska okunnigheten i den diskussionen.

När man lyssnar på Alliansens företrädare, och alla dess lobbyister, får men lätt intrycket av att det är Arbetsförmedlingen själva som utformar arbetsmarknadspolitiken och de insatser som den innehåller. Inget kan ju vara mer fel. Arbetsförmedlingen implementerar politiska beslut, fattade i god demokratisk ordning. Arbetsförmedlingen verkställer de åtgärder politikerna vill att den ska genomföra.

Genom de ändringar som genomförts inom arbetsmarknadsområdet de senaste åren finns det nu oerhört många privata aktörer som arbetar med det som är den enkla delen av Arbetsförmedlingens uppdrag; att förmedla arbeten till de som är välutbildade, som bor där jobben finns och som har hälsan i behåll. Ett system som fungerar väl.

Men det är gentemot alla de andra grupperna som Arbetsförmedlingen numera har sitt huvuduppdrag; de som saknar utbildning, de som bor på platser där arbetstillfällena försvinner, de utan tillräckliga språkkunskaper, de med funktionshinder, de äldre och alla andra grupper som hamnar utanför den direkta anställningsbarheten. Och här gör Arbetsförmedlingens medarbetare ett fantastiskt arbete.

Påhoppen på Arbetsförmedlingen är vad som händer när djup politisk okunnighet blandas med populism, till en märklig mix där man tror att ett namnbyte på Arbetsförmedlingen skulle ändra behoven på arbetsmarknaden. Eller ännu märkligare; att man tror att utsatta människors behov av stöd försvinner för att man lägger ner Arbetsförmedlingen.

Sen måste Arbetsförmedlingen, liksom offentlig sektor rent generellt, bli mycket bättre på att tala om på vems uppdrag man arbetar och vem det är som utformar reglerna på arbetsmarknaden. Det är de folkvalda som utformar politiken och myndigheterna som implementerar. Varken Arbetsförmedlingen, eller någon annan myndighet, gör både och. Det är den maktdelning vi har i Sverige.

torsdag 16 augusti 2018

SAYRES LAG OCH VALDEBATTER

Känner Ni till Sayres lag; döpt efter Wallace Stanley Sayre (1905-1972), amerikansk statsvetare vid Columbia University ? Nej, jag tänkte väl det; Sayres lag är ju mycket mindre känd än Parkinsons, Keynes, och Murphys lagar.

Sayres lag innebär att intensiteten i en debatt står i omvänt förhållande till värdet på det man diskuterar; ju mindre betydelse ju hetsigare diskussion. Värt att tänka på i dessa tider av valdebatter.

söndag 29 juli 2018

BARNUPPFOSTRAN - HUR SVÅRT KAN DET VARA?

En intressant betraktelse från sommarens turer runt om i nejderna är att konstarten barnuppfostran verkar vara helt utdöd.

Numera är det legio att låta sina barn sitta och skrika högt när man är på krogen och att låta dem springa runt obehindrat när man är på trädgårdscafé. Det verkar som att man som barn numera kan bete sig hur som helst utan att riskera att någon förälder reagerar eller bryr sig om att ta hänsyn till omgivningen.

Och OM någon förälder nu mot förmodan skulle råka säga till sitt barn då ska det, istället för en rak tillsägelse, i sann MBL-anda förhandlas fram ett konsensus om att man ska visa omgivningen respekt genom att uppföra sig acceptabelt.

Beklämmande!

torsdag 14 juni 2018

torsdag 7 juni 2018

SÄKERHETSKONTROLLEN PÅ FLYGPLATSER

Det här är ett gnälligt inlägg om ett typiskt i-landsproblem; säkerhetskontrollen på flygplatser.

Flygplanen, tekniken för flygledning, transportlogistiken etc. är ständigt i utveckling. Ett område som däremot verkar sakna all form av innovation och utveckling är tekniken och arbetet i säkerhetskontrollerna. En brist på utveckling som leder till irriterande flaskhalsar; inte minst nu i sommartid med många ovana flygresenärer. Några reflektioner:

1.) I alla säkerhetskontroller, oavsett land och flygplats, verkar man ha samlat de suraste och otrevligaste personerna man lyckats hitta på den lokala arbetsmarknaden. Varför går det inte att kombinera en viktig uppgift med service och ett leende? Absolut värst i Sverige är utan tvekan personalen på Arlanda.

2.) Att tömma fickorna och lägga sakerna i lådan som går genom röntgen är en självklarhet. Men varför måste man som resenär ta av sig kavaj eller jacka? Klarar inte maskinen av att känna igenom två eller tre lager kläder?

3.) Varför måste jag plocka ur mina vätskor m.m. ur väskan för att lägga i en liten fjantig plastpåse? Det är ytterst sällan att någon tittar på innehållet i den lilla fjantiga påsen. Röntgenmaskinen klarar ju av att se vätskor genom väskan. I alla fall de gånger man glömmer att ta upp den lilla påsen.

4.) Själv struntar jag i den lilla fjantiga påsen och har införskaffat en transparent necessär från H&M. På vissa flygplatser får jag mig en blåsning för detta, och måste omgruppera innehållet till en fjantig påse innan jag får gå vidare.

5.) Helkroppsscanning; finns på vissa flygplatser (oftast de allra största) men långt ifrån på alla. Det torde visa att det är något som inte behövs.

6.) Tramset med att på vissa flygplatser tvinga resenärerna att ta av sig klockan och skicka den genom röntgen; även om den bevisligen är av plast och inte piper i larmbågen. Eftersom det inte finns någon konsensus för alla flygplatser kring detta måste detta också vara ett utslag av trams.

7.) Varför kan datorn eller paddan inte få ligga kvar i väskan när den glider igenom, utan måste plockas upp utan att någon studerar den närmare?

Nej, jag vill inte råka ut för att någon terrorist eller våldsverkare kommer med på planet. Och det finns med all säkerhet vissa logiska förklaringar till de fenomen jag retar mig på. Men jag kan tycka att utveckligen borde gå lite snabbare när det gäller security på flygplatser.

Jag har aldrig varit där, men på flygplatsen i Portland (PDX) finns det tydligen framtaget en teknik där man tömmer fickorna och lägger sakerna i lådan, inte behöver plocka upp vätskor eller dator ur väskan och behåller alla kläder på när man går genom bågen. Allt enligt Tyler Brulée på tidningen Monocle.

tisdag 10 april 2018

HUR MÅNGA PIZZERIOR FINNS DET I SVERIGE?

Det äts ju mycket pizza i Sverige och för närvarande finns det 3 841 pizzerior i Sverige (2018-04-10). Antalet grundar sig på företag med ordet "pizzeria" i företagsnamnet; så antagligen finns det några till som bakar pizza men som har en annan typ av namn.

I februari var befolkningen i Sverige 10 135 303 personer.

Det innebär att det går 2 638 personer/pizzeria i Sverige.

Det brukar ju sägas att Bengt Wedholms restaurang Östergök i Stockholm var den första pizzerian i Sverige; där serverades pizza för första gången 1968 i en särskild del av restaurangen.

Men först i Sverige var faktiskt ASEA i Västerås, som redan år 1947 öppnade en "personal-pizzeria", eftersom man då hade 300 anställda italienare.

Den första helt renodlade pizzerian i landet var Pizzeria Piazza Opera i Stockholm, som öppnades av italienaren Guiseppe Sperandio 1969.

onsdag 4 april 2018

SERENDIPITY OCH GOOGLE

Serendipity är ett lite märkligt ord som betyder något man upptäcker av en slump utan att egentligen leta efter det. Microvågsugnen, penicillinet och mörkt öl är alla upptäckter gjorda genom slump och tillfälligheter; serendipity.

Ordet har sitt ursprung hos Horace Walpole, som 1754 skrev till en vän och berättade en persisk saga; "De tre prinsarna från Serendip". De tre prinsarna lyckades alltid upptäcka nya saker av en slump; men det var deras klokhet som gjorde att de kunde "se" slumpen.

Idag har webben gjort att vi har tillgång till enorma mängder information; söker Du efter något så hittar Du det direkt. Men denna effektiva form av informationssökning kan faktiskt få till effekt att vi minskar vår kunskapshorisont, istället för att vidga den. Sannolikheten minskar ju för att vi ska hitta något vi inte letar efter.

1952 gjorde den franske sociologen Paul-Henry Chombart de Lauwe på Sorboneuniversitetet i Paris ett experiment, där han bad sina studenter dokumentera vilka platser de besökte under en vanlig vecka. När han sedan ritade in deras rörelser på en karta över Paris visade det sig att de allra flesta rörde sig i en triangel; hemmet, Sorbon och ytterligare en plats. Denna tredje plats kunde vara flickvän/pojkvän, en nära vän, en plats där man idrottade, spelade musik etc. Detta visade, enligt Chombart de Lauwe, att de flesta människor rör sig i ett mycket begränsat geografiskt område.

Det samma kan sägas gälla för våra rörelser på Internet; vi läser slentrianmässigt samma nyhetssidor och följer samma bloggar och vi har våra favoritsidor. Gör vi en sökning på Google tittar vi på de 3-4 främsta resultaten eftersom de ska ha högst träffsäkerhet; ytterst sällan på resultat 38 eller 56. Vi har våra virtuella rörelsemönster och de är lika begränsade som Chombart de Lauwes studenters i Paris på 50-talet.

Google svarar på våra frågor, men Google kan inte svara på vad vi borde ha frågat om. Här har den tryckta tidningen fortfarande en stor fördel. När vi bläddrar i en tidning fastnar vi för artiklar vi inte visste att vi skulle läsa när vi öppnade tidningen. Samma sak när vi zappar runt bland alla TV-kanaler; vi fastnar i ett program vi inte visste att vi skulle titta på när vi började zappa.

Vad kan vi då dra för slutsats av detta resonemang?

Jo, att mängder av ny och lättillgänglig information inte med automatik betyder att sannolikheten för serendipity ökar.

onsdag 28 februari 2018

EN FRANSMAN OCH BREXIT - EN BRA KOMBINATION?

Apropå brexit; undrar hur EU tänkte när man utsåg en fransman till förhandlare med Storbritannien!?

onsdag 21 februari 2018

OCKHAMS RAKKNIV - KONSTEN ATT GÖRA DET ENKELT

År 1285 föddes en man som hette William av Ockham i byn med just namnet Ockham i grevskapet Surrey i England. William av Ockham studerade i Oxford och blev så småningom munk i franciskanerorden. Han dog 1347 i München, dit han flytt efter en konflikt med påven Klemens VI.

Williams bidrag till världshistorien är en princip som kallas "Ockhams rakkniv". Denna går ut på att det oftast är den enklaste av ett antal olika lösningar på ett problem som är den bästa och mest effektiva. Om vi lär oss att arbeta efter principen om "Ockhams rakkniv" så skalas allt onödigt bort och kvar blir den viktiga kärnan.

Teorin om "Ockhams rakkniv" kan tillämpas i alla organisationer och på alla typer av problem. Det handlar om att välja den okomplicerade lösningen och ta bort alla onödiga beslut och process-steg mellan idé och genomförande.

Att hela tiden arbeta efter principen om att hitta och välja den enklaste lösningen på ett problem innebär att organisationen sparar både tid, kraft och pengar och verkligen koncentrerar sina resurser på det som är viktigt.

Genom att lära sig att arbeta efter modellen om "Ockhams rakkniv" så blir organisationen effektivare; både personellt och ekonomiskt.

söndag 14 januari 2018

VAD ÄR EN TREND?

Utvecklingstakten i dagens samhälle är väldigt hög och när det handlar om utveckling stöter vi ofta på ordet trend. Men vad är trend egentligen?

Kärnan i trendbegreppet är "förändring".

Själv skulle jag vilja definiera trend som: "hur samhället förändrar sig över tiden". Det kan handla om mode, mat, kultur, design m.m. Men också om politik och ekonomi. Vissa av dessa förändringar blir bestående, medan andra är mera övergående och flyktiga.

Vad behövs då för att kunna se en trend?

En skicklig trendspanare kännetecknas av förmågan att förstå historien, beskriva sin nutid och bygga scenarion och se möjligheter för framtiden. Det är de val vi gör idag som skapar trenderna för framtiden.

Vilka verktyg arbetar trendspanaren med?

Att läsa - informationsflödet idag är enormt stort; det gäller därför att hitta de tidningar, magasin, bloggar och hemsidor som bevakar området/områdena man är intresserad av att följa

Att se och lyssna - på radio, på TV, föreläsningar etc

Att resa - nya intryck och nya upplevelser gör det möjligt att se skillnader

Att fråga - att prata med människor man möter ger alltid ny kunskap och nya insikter

Att kunskapsdela - att dela med sig av det man kan till andra ger alltid ny kunskap tillbaka

Att systematisera, sortera och reflektera - att stanna upp och tänka efter vad man hört, sett och upplevt gör att man ser sambanden och trenderna

Så enkelt är det att bli en trendspanare.

lördag 13 januari 2018

ROWE PÅ JOBBET

Känner Ni till begreppet ROWE ?

Det står för "Results Only Work Environment" och är en managementstrategi som innebär att Du som anställd blir värderad utifrån resultat och inte fysisk närvaro på arbetsplatsen.

En organisation som arbetar enligt ROWE låter sina medarbetare arbeta var de vill och när de vill, det enda som är viktigt är att det levereras resultat.

ROWE bygger på tanken att varje individ har olika rytm och prioriteringar när det gäller tid, vilket innebär att det är ologiskt att alla måste arbeta på exakt samma tider och på samma plats.

En modell som kanske är värd att prova ?

måndag 8 januari 2018

VAD ÄR ENTREPRENÖR?

Det verkar som att entreprenör har blivit ett eget yrke.

När man numera frågar folk vad de sysslar med så får man ibland svaret: "Jag är entreprenör". Jaha; där ser man, men vad gör du?

Jag har alltid trott att entreprenör är ett förhållningssätt till utveckling och skapande; entreprenören är den som ser ett behov och är beredd att fylla detta behov genom att ta en kalkylerad risk. Yrke är däremot något som talar om vilken roll man har i organisationen.

Men nu har entreprenör tydligen gått från att vara ett förhållningssätt till att bli ett yrke i sig själv.

Intressant.

lördag 30 september 2017

HUR MÅNGA ORD TALAR VI PER DAG?

Det sägs att vi talar cirka 13 000 ord per dag.

Använd några av dagens ord till att säga att du älskar någon, att någon betyder något för dig, att någon är vacker, att någon är snäll.

Det behöver uttalas fler sådana ord.

Och vissa ord behöver aldrig uttalas alls!