Jag får ibland frågan vad omvärldsanalys egentligen är.
Enligt Nationalencyklopedin är omvärldsanalys en: ”Sammanfattande benämning på de aktiviteter som en organisation, en myndighet eller ett företag ägnar sig åt för att bättre förstå sin omvärld och hur denna förändras”.
Själv vill jag definiera begreppet som: ”Positionering inför framtida beslut”.
Omvärldsanalys är i grunden ganska enkelt och handlar om att samla in och tolka fakta om vår omvärld. Fakta som sedan kan användas som beslutsunderlag och som verktyg för framförhållning och lärande i den egna organisationen.
Det nederländska oljebolaget Royal Dutch Shell var det första företag som systematiskt började använda omvärldsanalys som en konkurrensfördel; det gjorde man i slutet av 1960-talet. Shell är fortfarande världsledande när det gäller metodutveckling och tillämpning. Det första svenska exemplet på en väl genombyggd omvärldsanalys, med framtidsperspektiv, var långtidsutredningen från 1948.
Metodmässigt kan omvärldsanalysen genomföras enligt tre modeller:
1. Scenarioplanering – att bygga upp scenarion för en möjlig framtid inom ett eller flera områden som påverkar vår verksamhet. Det handlar inte om att spå eller förutse framtiden utan om att förstå vad som formar den.
2. Business intelligence – att samla in fakta om ett eller flera områden som påverkar vår verksamhet idag och framöver.
3. Trendspaning – att se något idag som har en potential att påverka vår framtid.
För det praktiska arbetet med omvärldsanalysen kan man ha externa experter, interna experter eller göra det till allas löpande ansvar. Fast vanligast är nog en kombination av alla tre varianterna. För att analysen ska bli framgångsrik krävs struktur på arbetet, nyfikenhet och ett visionärt och framåtriktat ledarskap.
Detta är, i all enkelhet, omvärldsanalys.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar