Fick frågan varför man som företag ska trendspana.
Det enkla svaret är att det ska man därför man då lättare och snabbare kan anpassa sitt utbud efter vad kunden för tillfället vill ha. Det gäller alla branscher.
Så enkelt var det.
tisdag 30 november 2010
måndag 29 november 2010
OMHU OCH KÄPPEN
En allt friskare befolkning som lever allt längre öppnar upp nya affärsmöjligheter.
Ett företag som sett marknadsluckan i detta fenomen är det New York-baserade dansk-amerikanska företaget Omhu.
Omhu är det danska ordet för "omtanke" och det är just omtanke företaget vill ge med sina produkter. Deras affärsidé är att olika hjälpmedel för äldre och funktionshindrade inte behöver se ut och designas som om de är just hjälpmedel; de kan göras fräckare och mer spännande. Genom detta vill Omhu förändra synen på åldrande och funktionshinder; det är en naturlig del av livscykeln och bygger på principen att alla blir äldre. Bara man får leva och ha hälsan.
Deras storsäljande produkt är en funktionell promenadkäpp i en kul design. Den är inspirerad av skandinavisk möbeldesign och finns att få i olika signalfärger.
Just nu jobbar man med att ta fram en självlysande väggkrok i olika neonfärger som man kan hänga käppen på och lätt hitta den när den behövs.
En kul affärsidé som gör världen lite bättre i all sin enkelhet.
http://omhu.com/index.html
Ett företag som sett marknadsluckan i detta fenomen är det New York-baserade dansk-amerikanska företaget Omhu.
Omhu är det danska ordet för "omtanke" och det är just omtanke företaget vill ge med sina produkter. Deras affärsidé är att olika hjälpmedel för äldre och funktionshindrade inte behöver se ut och designas som om de är just hjälpmedel; de kan göras fräckare och mer spännande. Genom detta vill Omhu förändra synen på åldrande och funktionshinder; det är en naturlig del av livscykeln och bygger på principen att alla blir äldre. Bara man får leva och ha hälsan.
Deras storsäljande produkt är en funktionell promenadkäpp i en kul design. Den är inspirerad av skandinavisk möbeldesign och finns att få i olika signalfärger.
Just nu jobbar man med att ta fram en självlysande väggkrok i olika neonfärger som man kan hänga käppen på och lätt hitta den när den behövs.
En kul affärsidé som gör världen lite bättre i all sin enkelhet.
http://omhu.com/index.html
CUPCAKEN FÅR SITT GENOMBROTT 2011
Jag tillbringar ganska mycket tid på olika fikaställen och jag kan konstatera att 2011 blir året då cupcaken får sitt verkliga genombrott i Sverige och konkurrerar ut jättemuffinsen på kaféerna.
Cupcaken är ju betydligt mindre och har oftast en färglad topping (fast det heter frosting i cupcakesammanhang) som ger ett mer estetiskt intryck än bruna och gulbleka jättemuffins.
Eller vad tror Ni?
Cupcaken är ju betydligt mindre och har oftast en färglad topping (fast det heter frosting i cupcakesammanhang) som ger ett mer estetiskt intryck än bruna och gulbleka jättemuffins.
Eller vad tror Ni?
lördag 27 november 2010
LÄSTIPS
"The Medici Effect" av Frans Johansson. I boken beskriver Johansson det han kallar "intersection"; den punkt där olika idéer och tankar möts och som skapar innovation och utveckling.
På samma sätt som familjen Medici i Florens på 1400-talet skapad ytor där olika konstformer och vetenskaper kunde mötas och korsbefruktas.
http://www.themedicieffect.com/book/
På samma sätt som familjen Medici i Florens på 1400-talet skapad ytor där olika konstformer och vetenskaper kunde mötas och korsbefruktas.
http://www.themedicieffect.com/book/
20 MILJONER INVÅNARE I SVERIGE?
Dagens framtidsspaning: Ska alla Sveriges kommuner växa enligt sina befolkningsmål så kommer Sverige år 2020 att ha 20 miljoner invånare.
Intressant!
Intressant!
fredag 26 november 2010
onsdag 24 november 2010
OM VÅNDAN AV ATT FÖRSÖKA KÖPA EN NY MOBIL
Nu ska jag erkänna en sak; jag vill köpa en ny mobil men jag vågar inte gå in i butiken längre.
Jag har vid ett antal tillfällen försökt. Jag har gått in i affären och med klar och tydlig röst deklarerat att jag önskar köpa en ny mobil. Men sen tar det stopp.
För det är då personalen i butiken frågar vad jag vill ha mera exakt; vilken programhanterare ska det vara, ska den ha Bluetooth, vilken webbläsare ska telefonen ha, loggar, navigator, hur många pixlar i kameran, ska den ha rörelsedetektor, kanske QVGA-display och en massa andra frågor som jag inte förstår.
När jag då säger att jag bara vill ha en telefon som jag kan ringa med och skicka SMS så ler personalen lite överseende, skakar diskret på huvudet och undrar vad det är för en nörd som står framför dem.
Då brukar jag tacka för mig och säga att jag ska fundera på vad jag vill ha och återkomma. Fast jag återkommer inte.
Istället går jag hem och funderar på varför man måste vara maskiningenjör för att kunna köpa en mobil. Hur ska vi göra som är humanister och samhällsvetare?
Jag har vid ett antal tillfällen försökt. Jag har gått in i affären och med klar och tydlig röst deklarerat att jag önskar köpa en ny mobil. Men sen tar det stopp.
För det är då personalen i butiken frågar vad jag vill ha mera exakt; vilken programhanterare ska det vara, ska den ha Bluetooth, vilken webbläsare ska telefonen ha, loggar, navigator, hur många pixlar i kameran, ska den ha rörelsedetektor, kanske QVGA-display och en massa andra frågor som jag inte förstår.
När jag då säger att jag bara vill ha en telefon som jag kan ringa med och skicka SMS så ler personalen lite överseende, skakar diskret på huvudet och undrar vad det är för en nörd som står framför dem.
Då brukar jag tacka för mig och säga att jag ska fundera på vad jag vill ha och återkomma. Fast jag återkommer inte.
Istället går jag hem och funderar på varför man måste vara maskiningenjör för att kunna köpa en mobil. Hur ska vi göra som är humanister och samhällsvetare?
tisdag 23 november 2010
SKÅNE TAR TILL SIG FLORIDAS TEORIER
Såg att Region Skåne också har börjat titta på Richard Floridas teorier om den "kreativa klassen" som motorn i samhällsutvecklingen.
Region Skåne gav 2010 Handelshögskolan i Jönköping i uppdrag att titta på Skånes kommuners kreativa kapacitet avseende talang, tolerans och den kreativa klass enligt de begrepp som den amerikanske professorn Rickard Florida introducerat. Florida menar att en plats behöver mer än traditionella industristrukturer och universitet för att nå framgång.
Rapporten visar att Skåne ligger mycket väl till vad gäller den kreativa klassen ur ett internationellt perspektiv. Men Skåne är delvis delat med några starka ekonomiska motorer som drar regionen framåt och andra ekonomiskt svagare delar.
Enligt rapportförfattarna är detta en utmaning för Skåne som region. Till stor del handlar det om att öka attraktiviteten för såväl människor som företag.
Hur blir Skåne en mer attraktiv plats? Det gäller att skapa en levande stad där det händer saker. En stad där många olika människor vistas, och där det finns utrymme för nya möten. För de skånska kommunerna visar rapporten på flera konkreta åtgärder som kan höja attraktionskraften; skapa attraktiva stadskärnor, skapa attraktiva boendemiljöer blandat med centralt liggande handel och service och föra en aktiv politik för tillväxt av företagande och sysselsättning.
Hela rapporten hittas här: http://www.skane.se/Public/Skaneportalen-extern/Nyheter/Regional_utveckling/bilder/skanes_kreativa_kapacitet.pdf
Region Skåne gav 2010 Handelshögskolan i Jönköping i uppdrag att titta på Skånes kommuners kreativa kapacitet avseende talang, tolerans och den kreativa klass enligt de begrepp som den amerikanske professorn Rickard Florida introducerat. Florida menar att en plats behöver mer än traditionella industristrukturer och universitet för att nå framgång.
Rapporten visar att Skåne ligger mycket väl till vad gäller den kreativa klassen ur ett internationellt perspektiv. Men Skåne är delvis delat med några starka ekonomiska motorer som drar regionen framåt och andra ekonomiskt svagare delar.
Enligt rapportförfattarna är detta en utmaning för Skåne som region. Till stor del handlar det om att öka attraktiviteten för såväl människor som företag.
Hur blir Skåne en mer attraktiv plats? Det gäller att skapa en levande stad där det händer saker. En stad där många olika människor vistas, och där det finns utrymme för nya möten. För de skånska kommunerna visar rapporten på flera konkreta åtgärder som kan höja attraktionskraften; skapa attraktiva stadskärnor, skapa attraktiva boendemiljöer blandat med centralt liggande handel och service och föra en aktiv politik för tillväxt av företagande och sysselsättning.
Hela rapporten hittas här: http://www.skane.se/Public/Skaneportalen-extern/Nyheter/Regional_utveckling/bilder/skanes_kreativa_kapacitet.pdf
söndag 21 november 2010
LEIF MANNERSTRÖM, IKEA OCH JULBORD
Såg att Leif Mannerström har hjälpt IKEA att ta fram ett julbord som man erbjuder för 79 kronor.
För denna summa får man bland annat ett femtontal olika sill- och strömmingsinläggningar, grisfotsaladåb, hemlagad julkorv och honungsstekta revben.
Ett härligt initiativ för den svenska gastronomin.
För denna summa får man bland annat ett femtontal olika sill- och strömmingsinläggningar, grisfotsaladåb, hemlagad julkorv och honungsstekta revben.
Ett härligt initiativ för den svenska gastronomin.
SEMINARIUM FÖR KOMMUNER - KOMMUNAL OMVÄRLDSANALYS
Vill Ni bli bättre på att hålla koll på omvärlden? Då kan vi hjälpa Er!
Vi på analysföretaget PROPENSIO erbjuder inspirerande och tankeväckande utbildningar i kommunal omvärldsanalys.
Ur innehållet:
* Varför omvärldsanalys?
* Den kommunala omvärldsanalysen
* Den politiska dimensionen
* Metoder för omvärldsanalys
* Omvärldsanalysen som kommunalt beslutsunderlag
* Hur gör andra? – några exempel från svenska kommuner
Utbildningarna skräddarsys efter Era behov och förutsättningar och kan köras som hel- eller halvdagsseminarium eller som ett kortare inspirationsseminarium.
Låter detta intressant? Hör av Er för en förutsättningslös diskussion!
Jörgen Dehlin
Tel: 0702-10 17 13
jorgen.dehlin@propensio.se
Vi på analysföretaget PROPENSIO erbjuder inspirerande och tankeväckande utbildningar i kommunal omvärldsanalys.
Ur innehållet:
* Varför omvärldsanalys?
* Den kommunala omvärldsanalysen
* Den politiska dimensionen
* Metoder för omvärldsanalys
* Omvärldsanalysen som kommunalt beslutsunderlag
* Hur gör andra? – några exempel från svenska kommuner
Utbildningarna skräddarsys efter Era behov och förutsättningar och kan köras som hel- eller halvdagsseminarium eller som ett kortare inspirationsseminarium.
Låter detta intressant? Hör av Er för en förutsättningslös diskussion!
Jörgen Dehlin
Tel: 0702-10 17 13
jorgen.dehlin@propensio.se
LÄSTIPS
Dagens lästips: "Drevet går" av Andreas Pihlblad.
En bok om hur det är att vara utsatt för ett mediadrev. Ger en intressant inblick i hur media fungerar i flock och hur det är att vara utsatt för hetsjakten.
http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9127121364
En bok om hur det är att vara utsatt för ett mediadrev. Ger en intressant inblick i hur media fungerar i flock och hur det är att vara utsatt för hetsjakten.
http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9127121364
OM BETYDELSEN AV NÄTVERK OCH KUNSKAPSDELNING
Om man söker på Google på det svenska ordet "nätverk" får man hela 6 730 000 träffar. Om man söker på engelskans "network" får man den fantastiska summan av 829 000 000 träffar. Detta visar hur viktigt begreppet är.
De vanligaste betydelserna, oavsett språk, är datanätverk och sociala nätverk. Datanätverken kan vi lämna åt sidan och istället titta på de sociala nätverken.
Ett spindelnät är den kanske mest estetiskt tilltalande formen av ett nätverk; tunna trådar som alla går in mot ett tydligt centrum.
Men till skillnad från spindelnätet så har det sociala nätverket inget givet centrum. Istället består det av ett antal knutpunkter (personer) som sinsemellan har förbindelse.
Eftersom vi alla är beroende av våra kontakter med, och relationer till, andra människor är det ju oerhört viktigt att vi ägnar tid åt att bygga och utveckla våra sociala nätverk. Genom våra nätverk får vi möjligheten att dela kunskap; och det är då det händer saker. Utveckling, kreativitet, innovation och en massa annat.
Kunskapsdelning är en del av "Knowledge Management" (Kunskapsledning), alltså hur en organisation systematiserar sitt arbete med kunskap. För att kunna definiera kunskapsdelning måste vi börja med att definiera kunskap.
Enligt Nonaka och Konno i boken "The Concept of Ba – Building a foundation for knowledge creation" kan kunskap vara explicit och implicit. Explicit kunskap kan uttryckas i ord och siffror och delas med andra människor i form av text i olika former. Implicit kunskap däremot är inte lika synligt och delbart utan består av en människas färdigheter, ideal, intuition etc.
När vi diskuterar kunskap är det också viktigt att komma ihåg att kunskap är färskvara. Det vi en gång lärde oss i skolan gäller kanske inte längre som sanning idag. Vi måste ständigt vara beredda att ta till oss, och revidera, kunskap enligt Alvin Tofflers princip om " learn, unlearn and relearn".
Kunskapsdelning sker kontinuerligt oavsett om vi är medvetna om det eller ej. När vi samtalar med en annan människa utbyter vi erfarenheter och tankar som vi sedan tar med oss. Detta är en form av informell och ostrukturerad kunskapsdelning. Kunskapsdelning kan även formaliseras och kan då definieras som ett system för att dela med sig av sin kunskap; explicit såväl som implicit. Det kan vara mellan individer i samma organisation eller i olika organisationer. Den som delar med sig av sin egen kunskap får ny kunskap tillbaka. Kunskapsdelningen sker i nätverksform, antingen i fysiska möten eller virtuellt.
Motsatsen till kunskapsdelning är kunskapshamstring; individen vill inte dela med sig av sin kunskap.
Så valet är Ditt; vill Du kunskapsdela eller kunskapshamstra för att utvecklas ?
Slutsaten blir alltså att nätverk leder till kunskap som leder till utveckling; både i det lilla individuella perspektivet men också i det stora globala.
De vanligaste betydelserna, oavsett språk, är datanätverk och sociala nätverk. Datanätverken kan vi lämna åt sidan och istället titta på de sociala nätverken.
Ett spindelnät är den kanske mest estetiskt tilltalande formen av ett nätverk; tunna trådar som alla går in mot ett tydligt centrum.
Men till skillnad från spindelnätet så har det sociala nätverket inget givet centrum. Istället består det av ett antal knutpunkter (personer) som sinsemellan har förbindelse.
Eftersom vi alla är beroende av våra kontakter med, och relationer till, andra människor är det ju oerhört viktigt att vi ägnar tid åt att bygga och utveckla våra sociala nätverk. Genom våra nätverk får vi möjligheten att dela kunskap; och det är då det händer saker. Utveckling, kreativitet, innovation och en massa annat.
Kunskapsdelning är en del av "Knowledge Management" (Kunskapsledning), alltså hur en organisation systematiserar sitt arbete med kunskap. För att kunna definiera kunskapsdelning måste vi börja med att definiera kunskap.
Enligt Nonaka och Konno i boken "The Concept of Ba – Building a foundation for knowledge creation" kan kunskap vara explicit och implicit. Explicit kunskap kan uttryckas i ord och siffror och delas med andra människor i form av text i olika former. Implicit kunskap däremot är inte lika synligt och delbart utan består av en människas färdigheter, ideal, intuition etc.
När vi diskuterar kunskap är det också viktigt att komma ihåg att kunskap är färskvara. Det vi en gång lärde oss i skolan gäller kanske inte längre som sanning idag. Vi måste ständigt vara beredda att ta till oss, och revidera, kunskap enligt Alvin Tofflers princip om " learn, unlearn and relearn".
Kunskapsdelning sker kontinuerligt oavsett om vi är medvetna om det eller ej. När vi samtalar med en annan människa utbyter vi erfarenheter och tankar som vi sedan tar med oss. Detta är en form av informell och ostrukturerad kunskapsdelning. Kunskapsdelning kan även formaliseras och kan då definieras som ett system för att dela med sig av sin kunskap; explicit såväl som implicit. Det kan vara mellan individer i samma organisation eller i olika organisationer. Den som delar med sig av sin egen kunskap får ny kunskap tillbaka. Kunskapsdelningen sker i nätverksform, antingen i fysiska möten eller virtuellt.
Motsatsen till kunskapsdelning är kunskapshamstring; individen vill inte dela med sig av sin kunskap.
Så valet är Ditt; vill Du kunskapsdela eller kunskapshamstra för att utvecklas ?
Slutsaten blir alltså att nätverk leder till kunskap som leder till utveckling; både i det lilla individuella perspektivet men också i det stora globala.
lördag 20 november 2010
DEN ORGANISATORISKA FÖRDELEN MED EN SYMFONIORKESTER
När jag gick i grundskolan och gjorde min PRAO, som det då hette, så gjorde jag den i Helsingborgs Symfoniorkester. Det var två fantastiska veckor för en musikintresserad yngling att få möjligheten att sitta med och spela i orkestern.
Så här i efterhand har jag insett att en symfoniorkester måste vara, nästan, den enda organisationsstruktur där alla medarbetare verkligen vet varför de är där och exakt vad de har för uppgift att fylla; för det står ju i partituret.
Så enkelt är det ju inte i andra organisationer.
Så här i efterhand har jag insett att en symfoniorkester måste vara, nästan, den enda organisationsstruktur där alla medarbetare verkligen vet varför de är där och exakt vad de har för uppgift att fylla; för det står ju i partituret.
Så enkelt är det ju inte i andra organisationer.
torsdag 18 november 2010
60% BIB
Har varit på Handelns dag i Landskrona och lyssnat på bl.a. Björn Persson från Vinovum som berättade att 60% av allt vin som säljs i Sverige är på bag-in-box.
En helt fantastisk siffra när man tänker efter. Det gäller för glasflaskan att börja stå på sig om den inte ska få lämna in helt.
En helt fantastisk siffra när man tänker efter. Det gäller för glasflaskan att börja stå på sig om den inte ska få lämna in helt.
tisdag 16 november 2010
BRITTERNA INTRODUCERAR LYCKOINDEX
Enligt tidningen The Guardian ska den brittiska regeringen, som ett komplement till BNP-måttet, introducera ett lyckoindex. Målet är att kunna mäta välfärd i andra termer än bara pengar.
Enligt tidningen vill premiärminister David Cameron mäta befolkningens fysiska och mentala välbefinnande och Jill Matheson, chef för The Office of National Statistics har redan fått i uppdrag att ta fram enkäter.
Även i Frankrike har president Sarkozy gett forskare i uppdrag att ta fram ett nytt välfärdsmått. Gruppen leds av Joseph E Stiglitz och innehåller inte mindre än fyra nobelpristagare i ekonomi. Också OECD, Världsbanken och EU-kommissionen har tillsatt expertgrupper som räknar på alternativa välfärdsmått.
Organisationen Naturvetarna har inventerat vad det finns för "lyckoindex" runt om i världen som alternativ till BNP och kommit fram till följande:
HDI
Human Development Index (HDI) utgår från BNP, men lägger till förväntad livslängd och utbildningsnivåer. Måttet används sedan 1990 i de årliga rapporterna Human Development Report som utarbetas av FNs utvecklingsprogram UNDP.
ISEW och GPI
Index of Sustainable Economic Welfare (ISEW) kompletterar BNP genom att lägga till faktorer som resursfördelning, hälsonivåer och miljöfarlig verksamhet. Ideellt arbete ökar till exempel ISEW, medan luftförorenande verksamhet sänker värdet. Genuine Progress Index (GPI) är en utveckling av ISEW.
HAI
Human Assets Index (HAI) är ett mått på ett lands humanitära resurser. Det baseras i huvudsak på hur välnärd befolkningen är, hur stor del av befolkningen som är läs- och skrivkunniga och hur många som utbildat sig ytterligare efter motsvarande grundskolenivå.
MNP
Miljöjusterad nationalprodukt (MNP) togs fram av svenska Konjunkturinstitutet. BNP kompletteras med faktorer som miljöförstörande verksamhet och hur tillgången till naturresurser förändras.
Till dessa ska också läggas Happy Planet Index som väger samman ett lands ekologiska effektivitet med befolkningens välbefinnande; http://www.happyplanetindex.org/
Enligt tidningen vill premiärminister David Cameron mäta befolkningens fysiska och mentala välbefinnande och Jill Matheson, chef för The Office of National Statistics har redan fått i uppdrag att ta fram enkäter.
Även i Frankrike har president Sarkozy gett forskare i uppdrag att ta fram ett nytt välfärdsmått. Gruppen leds av Joseph E Stiglitz och innehåller inte mindre än fyra nobelpristagare i ekonomi. Också OECD, Världsbanken och EU-kommissionen har tillsatt expertgrupper som räknar på alternativa välfärdsmått.
Organisationen Naturvetarna har inventerat vad det finns för "lyckoindex" runt om i världen som alternativ till BNP och kommit fram till följande:
HDI
Human Development Index (HDI) utgår från BNP, men lägger till förväntad livslängd och utbildningsnivåer. Måttet används sedan 1990 i de årliga rapporterna Human Development Report som utarbetas av FNs utvecklingsprogram UNDP.
ISEW och GPI
Index of Sustainable Economic Welfare (ISEW) kompletterar BNP genom att lägga till faktorer som resursfördelning, hälsonivåer och miljöfarlig verksamhet. Ideellt arbete ökar till exempel ISEW, medan luftförorenande verksamhet sänker värdet. Genuine Progress Index (GPI) är en utveckling av ISEW.
HAI
Human Assets Index (HAI) är ett mått på ett lands humanitära resurser. Det baseras i huvudsak på hur välnärd befolkningen är, hur stor del av befolkningen som är läs- och skrivkunniga och hur många som utbildat sig ytterligare efter motsvarande grundskolenivå.
MNP
Miljöjusterad nationalprodukt (MNP) togs fram av svenska Konjunkturinstitutet. BNP kompletteras med faktorer som miljöförstörande verksamhet och hur tillgången till naturresurser förändras.
Till dessa ska också läggas Happy Planet Index som väger samman ett lands ekologiska effektivitet med befolkningens välbefinnande; http://www.happyplanetindex.org/
BRITTISKA KUNGAHUSET PÅ FACEBOOK
Nu finns det brittiska kungahuset på Facebook. Undra när vi får se det svenska hovet på FB?
http://www.facebook.com/TheBritishMonarchy
http://www.facebook.com/TheBritishMonarchy
måndag 15 november 2010
FIKARASTEN BIDRAR TILL EFFEKTIVITET
Nu har Manpower i en undersökning bevisat det vi kanske redan visste; att fikarasten bidrar till effektivitet på arbetsplatserna.
http://www.manpower.se/MPNet3/Content.asp?NodeRef=57258&Ref=SWEDEN_NORDIC&LangID=se
http://www.manpower.se/MPNet3/Content.asp?NodeRef=57258&Ref=SWEDEN_NORDIC&LangID=se
söndag 14 november 2010
STORBRITANNIEN OCH FLORIDA
Såg i veckans nummer av The Economist att den brittiska regeringen anlitat Richard Florida som rådgivare. Intressant.
Florida är ju mannen bakom tankarna kring den "kreativa klassen"; att det är regioner och städer med en hög andel kreativa människor som får bäst tillväxt.
Till den kreativa klassen räknar Florida musiker, konstnärer, designers och andra med skapande yrken.
Floridas forskning är ju på många håll hårt kritiserad för att vara elitistisk. Han retar också upp den konservativa högern i USA genom att hävda att de gamla industristäderna i USA inte har någon framtid eftersom de saknar inneboende kreativitet och lever på gamla meriter.
Ska bli intressant att se vad han kan hjälpa Cameron och Clegg med.
Florida är ju mannen bakom tankarna kring den "kreativa klassen"; att det är regioner och städer med en hög andel kreativa människor som får bäst tillväxt.
Till den kreativa klassen räknar Florida musiker, konstnärer, designers och andra med skapande yrken.
Floridas forskning är ju på många håll hårt kritiserad för att vara elitistisk. Han retar också upp den konservativa högern i USA genom att hävda att de gamla industristäderna i USA inte har någon framtid eftersom de saknar inneboende kreativitet och lever på gamla meriter.
Ska bli intressant att se vad han kan hjälpa Cameron och Clegg med.
fredag 12 november 2010
UNDVIK POWER POINT POISON
Det är ju vanligt att folk förstör sina muntliga presentationer med alltför många och/eller opedagogiska bilder s.k. Power Point Poison.
Tre goda råd:
1. Du, inte bilderna, ska stå i centrum.
2. Använd bara en bild när den berättar budskapet bättre än Du själv.
3. Man måste förstå bilden på mindre än 10 sekunder.
En bra bildpresentation ska förstärka Ditt budskap, inte vara ett budskap i sig själv.
Tre goda råd:
1. Du, inte bilderna, ska stå i centrum.
2. Använd bara en bild när den berättar budskapet bättre än Du själv.
3. Man måste förstå bilden på mindre än 10 sekunder.
En bra bildpresentation ska förstärka Ditt budskap, inte vara ett budskap i sig själv.
FUNDERING
Sitter och funderar på varför det inte är en större rörlighet på arbetsmarknaden när det uppenbart finns så många människor som inte trivs med sina jobb.
fredag 5 november 2010
NYA APOTEK
En sak som slagit mig på sistone är hur det poppar upp nya apotek överallt.
När apoteksmonopolet upphörde den första juli 2009 , efter 38 år, så var ju ett av argumenten att det skulle leda till ökad tillgänglighet för kunden genom fler aktörer på marknaden. Min högst ovetenskapliga undersökning visar att så också är fallet; i alla fall i städerna. I min egen hemkommun Landskrona har vi sedan monopolet avskaffades gått från 3 till 5 apotek.
Enligt tidskriften Doktorn ger varje apotek i Europa service till ungefär 5 000 invånare. I Sverige får i dagsläget 10 000 invånare dela på varje apotek.
Det ska bli intressant att följa den fortsatta utvecklingen.
När apoteksmonopolet upphörde den första juli 2009 , efter 38 år, så var ju ett av argumenten att det skulle leda till ökad tillgänglighet för kunden genom fler aktörer på marknaden. Min högst ovetenskapliga undersökning visar att så också är fallet; i alla fall i städerna. I min egen hemkommun Landskrona har vi sedan monopolet avskaffades gått från 3 till 5 apotek.
Enligt tidskriften Doktorn ger varje apotek i Europa service till ungefär 5 000 invånare. I Sverige får i dagsläget 10 000 invånare dela på varje apotek.
Det ska bli intressant att följa den fortsatta utvecklingen.
onsdag 3 november 2010
20 SEKUNDER VID DÖRREN
På Karolinska Institutet i Stockholm finns en stressforskare som heter Dan Hansson. Han har skrivit en bok som heter "Stressa rätt" och han driver också www.healthwatch.se
I boken och på webben beskriver han olika övningar för att misnka stressen och se positivare på tillvaron.
Min favorit av hans övningar är "20 sekunder vid dörren" som är en metod för att inte ta med sig stress och negativa tankar när Du kommer hem till familjen.
Övningen går ut på att innan man går in genom ytterdörren så tar man några djupa andetag och tänker på något, vadsomhelst, som gör en verkligen glad. När glädjekänslan infinner sig öppnar man dörren och går in och möter sina nära och kära med ett leende.
Lätt som en plätt och det fungerar; tro mig för jag har börjat köra övningen.
I boken och på webben beskriver han olika övningar för att misnka stressen och se positivare på tillvaron.
Min favorit av hans övningar är "20 sekunder vid dörren" som är en metod för att inte ta med sig stress och negativa tankar när Du kommer hem till familjen.
Övningen går ut på att innan man går in genom ytterdörren så tar man några djupa andetag och tänker på något, vadsomhelst, som gör en verkligen glad. När glädjekänslan infinner sig öppnar man dörren och går in och möter sina nära och kära med ett leende.
Lätt som en plätt och det fungerar; tro mig för jag har börjat köra övningen.
DIKTATUR OCH REVOLUTION
Håller just på att läsa "Natttåg till Lissabon" av Pascal Mercier. Den handlar delvis om Nejlikerevolutionen i Portugal 1974.
En tänkvärd rad i boken är "När diktaturen är ett faktum är revolutionen en nödvändighet".
Så är det, vi måste reagera på orättvisor om vi ska göra världen bättre.
En tänkvärd rad i boken är "När diktaturen är ett faktum är revolutionen en nödvändighet".
Så är det, vi måste reagera på orättvisor om vi ska göra världen bättre.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)