PUTSA SKYLTEN - ETT KONKRET SÄTT ATT VÅRDA VARUMÄRKET

Ibland startar jag arbetsdagen med att ta en espresso på ett av kaffeställena på Stortorget i Malmö.

Snett emot kaffestället ligger en av de många kontorsfastigheter som omger torget. Vid ett antal tillfällen har jag sett en tjej komma ut ur porten med en flaska rengöringsmedel i ena handen och en putstrasa i den andra. Hon sprejar några gånger på en av skyltarna som finns uppsatta vid entréen, torkar av och går in igen.

Jag tycker det här är ett lysande exempel på hur man på ett enkelt och effektivt sätt kan vårda sitt varumärke. Det här företaget, som sysslar med kapitalförvaltning, har förstått att det är helheten kring varumärket som är viktig. Allt ifrån de tjänster man erbjuder sina kunder, till att skylten i porten är ren och snygg.

KOMMUNEN ÅR 2024 - NÅGRA TESER OM FRAMTIDEN

Sverige har idag 290 kommuner. I de 40 folkrikaste kommunerna bor hälften av Sveriges befolkning. Många av kommunerna är så små befolkningsmässigt att de ständigt måste kämpa med en ansträngd ekonomi. 90 % av de kommunala utgifterna går idag till obligatoriska verksamheter som vård, skola och social omsorg och kraven på att tillgodose medborgarna med denna service är den samma i en stor som i en liten kommun. Det måste därför anses högst sannolikt att Sverige står inför en genomgripande kommunreform inom en inte alltför avlägsen framtid. Hur kan då kommun-Sverige tänkas se ut 15 år framåt, år 2024 ? Här är några teser om framtiden:

Större – Sverige har genomfört en sammanslagningsreform och har nu runt 175 kommuner. Målstorleken för dessa är runt 50 000 innevånare, vilket är det befolkningsunderlag som krävs för att få en stabil kommunal ekonomi. Det finns ett antal kommuner som är större än 50 000 innevånare, men inte så många som är mindre. Grunden för sammanslagningsprocessen har varit att kommunerna själva hittat vilka andra kommuner de vill slås samman med. Varje kommun har en tydlig centralort.

Rikare – kommunerna har genom sammanslagningarna blivit ”rikare”, genom att de fått en stabilare ekonomisk situation. Vi har också sett en ökad extern finansiering av de kommunala verksamheterna. Sponsring av t.ex. skola och utemiljöer är allmänt accepterat och kommunerna har blivit mycket bättre på att utnyttja de möjligheter EU:s olika fonder och program ger till utveckling.

Färre politiker – bristen på politiskt intresserade personer har lett till att kommunerna tvingats reducera antalet ledamöter i nämnder och styrelser. Medborgarnas samhällsengagemang återfinns i olika former av aktions- och opinionsgrupper snarare än i de traditionella ideologierna och partierna.

Borgmästare – varje kommun har en synlig och tydlig politisk ledare. Medborgarna vill veta vem som har det yttersta politiska ansvaret.

Kärnan – den kommunala diversehandeln har stängt och kommunerna har renodlat sina verksamheter. Kommunerna garanterar sina medborgare en god kvalitet genom de olika skiftena i livet; dagis, skola, äldrevård etc. samtidigt som man är garanten för ett tryggt och säkert samhälle. I samhällsplaneringen har estetiken fått en större betydelse. De hårda delarna av de kommunala verksamheterna är till största delen utlagda på entreprenad. Detta har lett till att humanisterna blivit allt vanligare bland de kommunala tjänstemännen.

MADAME Da´SILVAS PARAPLY

För några år sedan var vi några vänner och kollegor som skulle på en studieresa till Irland.

När vi hämtade ut hyrbilen på flygplatsen i Dublin hittade vi i bagageluckan ett kvarglömt paraply. Det var inget vanligt reklamparaply, utan en mycket elegant variant av ett paraply. På skaftet satt en liten guldplätterad namnbricka där det stod "Madame Da´Silva".

På resan västerut mot Enischillen, Sligo och Gallway ägnade vi gemensamt mycket tankemöda åt att fantisera kring vem denna madame Da´Silva kunde vara och hur paraplyet hade hamnat i en hyrbil på Irland.

I takt med att vi rullade genom Irland byggde vi en händelsekedja som byggde på att madame Da´Silva var gift med en portugisisk diplomat, betydligt äldre än henne själv, och att hon på en mottagning på svenska ambassaden i Dublin träffat en svensk man och blivit häftigt förälskad. Nu var hon på väg till Sverige för att träffa denna man i Lund, och i hastigheten hade hon glömt sitt paraply i hyrbilen på flygplatsen i Dublin; alltmedan den portugisiske diplomaten satt kvar i sin stora och pampiga våning i Dublins utkant och undra vart hustrun tagit vägen. Allting slutade med att den svenske mannen visade sig vara en ganska trist typ och madame Da´Silva valde därför att återvända till sin grånade portugisiske make, som förlåtande tog emot henne. Alltså en sedelärande historia om att "gräset-är-inte-grönare-på andra-sidan".

Vi tyckte själva att vi hade utgångspunkten för århundradets best-säljande kärleksroman; som dessutom naturligtvis skulle bli en stor filmframgång när den väl filmades.

Men " Madame Da´Silvas paraply" var en av de böcker som aldrig blev skrivna. Fast titeln var bra.

Och paraplyet ligger idag på en hatthylla i ett hus vid Kyrkbacken på Hven.

Välkommen

Välkommen till Propensios blogg. Här kommer vi oregelbundet att publicera tankar och betraktelser om stort såväl som smått.