söndag 24 juli 2016

BARNMAT PÅ KROGEN

Undra vem som har satt standarden att barnmenyer på krogen ska bestå av köttbullar med mos, korv och pommes, kycklingnuggets och hamburgare?

Och undra varför så få krogar, även de med hög gastronomisk ambitionsnivå, vågar bryta detta trista mönster?

Varför tror man att barn bara vill äta den typen av mat?


Nej; låt dem pröva nya smaker, sammansättningar och texturer.

Det är så vi fostrar och uppmuntrar matintresset hos barnen.

onsdag 13 juli 2016

KÄLLKRITIK OCH NÄTET

Informationsflödet på nätet är enormt och lögner och halvsanningar har alla möjligheter att framstå som fakta.

Det är därför ur ett demokratiperspektiv oerhört viktigt att barn och ungdomar tidigt lär sig att vara källkritiska mot det de ser och läser på nätet.

Om detta skriver Olle Wästberg i en intressant debattartikel i SvD.

http://www.svd.se/unga-maste-fa-chans-att-lara-sig-kallkritik

måndag 11 juli 2016

HEJA BLONDINBELLA

Mycket av det som skrivs och visas på sociala medier handlar ju om att "show off" vilken perfekt lyckobubbla men lever i tillsammans med sin familj och sina vänner.

En härlig motvikt till allt detta är Blondinbella. På FB och i sin blogg delar hon generöst, och med humor, med sig av både framgång och motgång; på jobbet såväl som privat.

Ett av blogginläggen idag handlade t.ex. om hur hennes ADHD kan göra det svårt med en sådan enkel grej som att packa en strandväska. Genom att visa sina egna fel och brister hjälper hon många andra att inse att de duger som de är.

All heder till Blondinbella för det! Tycker att ni ska följa henne på både FB och blogg. Det är underhållande och stärkande läsning för oss som inte alltid är lyckliga och perfekta!

http://www.blondinbella.se/

söndag 10 juli 2016

MUSIKVIDEO PÅ DIN EGEN GATA

Här är ett av de märkliga experimenten från Googles kommunikationsbyrå "Creative Lab".

Skriv in en adress var som helst i världen och musikvideon utspelar sig just där.

http://www.thewildernessdowntown.com/

VARFÖR FÅR DET ONDA TA STÖRRE PLATS ÄN DET GODA?

Har under sommaren lite sporadiskt lyssnat på årets Sommarpratare.

En gemensam nämnare för många av dem verkar vara att livet präglats av en tuff barndom fylld av många trauman. Vi är naturligtvis många som känner igen oss i detta faktum.

Men undrar varför det är så att vi låter det tuffa prägla oss i högre utsträckning än det som är gott, glädjande och lyckoskapande?

Varför får det onda tillåtas ta större plats i våra liv och sinnen än det som är gott?