ATT LIKE:A

Kan konstatera att vi fått ett nytt verb; "att like:a" i betydelsen "att gilla" på Facebook.

Där ser man.

TÄNK PÅ F-FAKTORN

Har Ni tänkt på hur "F-faktorn" börjar styra vår konsumtion?

Vad är då F-faktorn?

Jo, det är våra nätverk av friends, fans and followers i de sociala medierna som ger oss tips och råd om varor och tjänster och som därigenom påverkar våra konsumtionsmönster.

Helt naturligt har vi en tendens att lita mer på våra friends, fans and followers än på annonser och annan reklam.

Konsumtion har förvisso alltid varit socialt påverkad; men genom de sociala medierna blir genomslagskraften så oerhört mycket större och snabbare än tidigare.

Med sina 500 miljoner medlemmar är Facebook den yta som allra mest påverkar F-faktorn. Hälften av alla dessa medlemmar klickar någon gång i månaden på externa länkar de hittat på Facebook; länkar som ofta går till varu- eller tjänsteproducerande företag.

F-faktorn kan delas in i fyra olika områden:

F-upptäckt - genom våra friends, fans and followers hittar vi nya varor och tjänster att konsumera

F-betyg - hur våra friends, fans and followers skriver i de sociala medierna om hur de upplever kvaliteten på en vara eller tjänst

F-återkoppling - hur vi ber våra friends, fans and followers om synpunkter på de köp vi själva gjort

F-tillsammans - hur vi med våra friends, fans and followers bestämmer oss för att köpa något samtidigt

F-faktorn kommer successivt att få en allt större betydelse och för F-faktorentreprenörer ligger fältet öppet att skapa nya verktyg för oss konsumenter att koppla samman vår konsumtion med våra friends, fans and followers.

400 000 MALMÖBOR ÅR 2032?

I mars i år passerade Malmö Stad strecket för 300 000 invånare.

Nu räknar Malmös demografer med att man år 2032 passerar 400 000 invånare.

Låter inte det lite väl optimistiskt?

DEN UTVECKLANDE TRANSPARENSEN KONTRA KONFERENSEN

Tidigare här på bloggen har vi myntat begreppet "Teorin om den utvecklande transparensen".

Genom Internet har ju tillgången på information blivit enorm och det är dessutom enkelt att få tag på informationen. Det behövs bara en Internet-anslutning. Denna totala öppenhet och transparens bidrar naturligtvis till att världens samlande kunskap utvecklas snabbare och effektivare än vad som annars skulle ha varit fallet.

Detsamma gäller på det mera personliga planet. Genom de sociala medierna kan vi dela med oss av information om oss själva och vad vi gör och på så sätt etablera nya kontakter som utvecklar oss privat och yrkesmässigt.

Detta kallar vi "Teorin om den utvecklande transparensen".

Men trots att så mycket information är tillgänglig direkt så kan vi konstatera att mängden konferenser och symposier ökar dramatiskt; inte bara i Sverige utan över hela världen.

Detta förklaras av att mitt i den digitala bubblan så har behovet av de personliga mötena ökat markant och här fyller konferensen fortfarande sin funktion. Konferensen erbjuder en möjlighet till mingel och informellt kunskapsutbyte som inte nätet kan erbjuda.

Enligt konferensarrangörernas världsorganisation, International Congress and Covention Association (ICCA) i Amsterdam, så är Europa den världsdel där det hålls flest större (över 800 deltagare) konferenser. 54 % av alla världens större konferenser och symposier sker här.

Konferenser är självfallet en viktig inkomskälla för de städer där de hålls. ICCA har räknat ut att den genomsnittlige konferensdeltagaren i Europa spenderar i snitt 700 £ på konferensavgift, boende, mat och annan konsumtion under en tvådagskonferens.

Konferensen verkar alltså ha framtiden för sig.

SVERIGE OCH EU-STÖDEN

Sverige bidrar till EU:s budget med 30 miljarder sek, av dessa får vi tillbaka 13 miljarder sek i olika former av direkta stöd och projektstöd.

Danmark skickar iväg 24 miljarder dkr och lyckas få 21 miljarder dkr tillbaka.

Vad kan vi då dra för slutsats av detta? Jo, att vi i Sverige måste bli bättre på att utveckla EU-projekt.

LEHMAN SISTERS

Om det hade varit Lehman Sisters istället för Lehman Brothers hade vi kanske inte haft någon finanskris. Eller?

Det finns ju forskning som visar att kvinnor tar mer övervägda beslut än män och att företag med kvinnor i ledande positioner begår färre marknadsmässiga misstag.

BRAINFIRE

Är Ni bekanta med begreppet "brainfire"?

Till skillnad från brainstorming, där man ska produceras en mängd olika idéer ska man i brainfire producera så många lösningar som möjligt på ett givet problem.

MICHELLE OBAMA OCH MODEFÖRETAGENS BÖRSVÄRDE

I rapporten "The Michelle markup - the first lady´s impact on stockprices of fashion companies" visar David Yermack vid Stern School of Business på New York University vilken betydelse Michelle Obama har för den amerikanska modeindustrin.

När presidentfrun bär ett plagg offentligt kan det öka börsvärdet på i klädföretaget i fråga med upp till 100 miljoner $. Snittet på de 18 plagg Yermack studerat ligger på 14 miljoner $.

På samma sätt minskar värdet på de företag vars kläder hon väljer att inte klä sig i.

För en ung designer kan det vara ett rejält karriärlyft att få ett plagg utvalt av Michelle Obama.

Ni som vill läsa hela rapporten hittar den här: http://econ.as.nyu.edu/docs/IO/17315/Yermack_20100917.pdf

SERIESTRIPPARNA ÄR HOTADE

Läste att seriestripparna i våra dagstidningar är en hotad företelse och riskerar nedläggning. De har tappat läsarnas intresse.

Kan det verkligen stämma; är folk inte intresserade av hur det går för Laban och Kalle & Hobbe?

Själv saknar jag Hagbard Handfaste och Tuffe Viktor.

DIM SUM KOMMER STARKT

Den franska trendspaningsfirman Nelly Rodi förutspår att Dim Sum kommer att bli nästa stora mattrend i Europa.

De små kokta knytena kommer att ta upp kampen med tapasen och vi kommer att få se särskilda "Dim Sum-ställen" framöver. J

Ja, varför inte? Dim Sum är ju gott.

MÄNSKLIGA SKYLDIGHETER

Vi känner ju alla till de mänskliga rättigheterna.

Men vilka är de mänskliga skyldigheterna?

Jo, att respektera de mänskliga rättigheterna.

BRAINSTORMING I SLAGELSE

Slagelse kommune i Danmark bjöd in 160 deltagare från näringsliv, myndigheter och NGO-er till en brainstorming kring hur kommunen ska utvecklas framöver.

Det resulterade i 151 nya idéer som en Idépanel nu tittar vidare på.

Kanske något för svenska kommuner att ta efter?

5 TIPS FÖR BÄTTRE SOCIALT NÄTVERKANDE

John Hagel III och John Seely Brown har skrivit en intressant artikel i senaste numret av Harvard Business Review där de ger fem konkreta tips på hur man kan utveckla sitt sociala nätverkande.

1. Våga visa Dig sårbar - lyft inte bara fram Dina framgångar utan även Dina motgångar. Det skapar förtroende för Din person att Du vågar visa även de sidorna. Dessutom kan andra lära sig något av Dina misslyckanden.

2. Blanda jobb och privatliv - skriv om båda sidorna av Ditt liv; då får Ditt nätverk en helhetsbild av Dig.

3. Provocera - du behöver inte vara "mainstream". Genom att våga vara provocerande på ett "produktivt" sätt visar Du att Du har åsikter och vågar stå för dessa.

4. Lyft fram andra människor - det visar att Du är lyhörd för andras synpunkter, tankar och idéer.

5. Var aktiv. - skriv ofta i de sociala medier Du är med i. De sociala nätverken måste ha input för att leva. Men akta Dig för att bli en sådan som skriver för mycket, för ofta och som tar alltför stor plats i det sociala nätverket.

Kloka råd tycker jag.

NÄRPRODUCERAT BLIR HÄRPRODUCERAT

Har Ni tänkt på att matproduktionen blir alltmer lokal; det storskaliga övergår alltmer till det småskaliga.

Nu är det inte längre närproducerat som gäller; nu ska det vara härproducerat.

En positiv trend.